Michèle Alliot-Marie – Wikipedia

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Artikeln bygger på en annan språkversion. Läs igenom och lägg till källorna därifrån. (2021-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Michèle Alliot-Marie
Foto från London den 20 december 2010
Ledamot av Europaparlamentet
Mandatperiod 1989–1993 2014–2019
Tid i befattningen 25 juli 1989–30 mars 1993 1 juli 2014–30 juni 2019
Valkrets	Frankrike & Sydvästra Frankrike
Frankrikes utrikesminister
Tid i befattningen 14 november 2010–27 februari 2011
Premiärminister	François Fillon
Företrädare	Bernard Kouchner
Efterträdare	Alain Juppé
Frankrikes justitieminister
Tid i befattningen 23 juni 2009–13 november 2010
Premiärminister	François Fillon
Företrädare	Rachida Dati
Efterträdare	Michel Mercier
Frankrikes inrikesminister
Tid i befattningen 18 maj 2007–23 juni 2009
Premiärminister	François Fillon
Företrädare	François Baroin
Efterträdare	Brice Hortefeux
Frankrikes försvarsminister
Tid i befattningen 7 maj 2002–18 maj 2007
Premiärminister	Jean-Pierre Raffarin Dominique de Villepin
Företrädare	Alain Richard
Efterträdare	Hervé Morin
Frankrikes idrottsminister
Tid i befattningen 29 mars 1993–18 maj 1995
Premiärminister	Édouard Balladur
Företrädare	Frédérique Bredin
Efterträdare	Guy Drut
Född	Michèle Jeanne Honorine Alliot-Marie 10 september 1946 (78 år) Villeneuve-le-Roi, Frankrike
Nationalitet	Fransyska
Politiskt parti	Republikanerna Europeiska folkpartiet
Alma mater	Université Panthéon-Assas Université Panthéon-Sorbonne
Yrke	Politiker, diplomat, jurist
Ministär	François Fillon
Partner	Patrick Ollier
Barn	3

Michèle Yvette Marie-Thérèse Jeanne Honorine Alliot-Marie (franskt uttal: [miʃɛl aljomaˈʁi]; även känd som MAM i Frankrike), född 10 september 1946 i Villeneuve-le-Roi i Frankrike, är en fransk politiker som representerar det konservativa partiet Union pour un Mouvement Populaire (UMP).

Alliot-Marie var ungdoms- och idrottsminister 1993–1995, den första kvinnliga försvarsministern 2002–2007, inrikesminister 2007–2009, justitieminister 2009–2010 och utrikesminister 2010–2011. Hon tvingades att avgå som utrikesminister 2011 sedan hon erbjudit den tunisiska diktatorn Ben Ali polisiär hjälp att kuva Jasminrevolutionen som senare ledde till Ben Alis avgång.

Hon var ledamot av Nationalförsamlingen från 1986, ledamot av Europaparlamentet 1989–1992 och 2014-2019 samt partiledare för Rassemblement pour la République 1999–2002 som senare ombildades till UMP.

Under sin första valperiod i Europaparlamentet var hon ledamot av utskottet för politiska frågor, delegationen för förbindelsena med Centralamerika och Mexiko och utskottet för utrikes-och säkerhetsfrågor. Under samma period var hon suppleant för utskottet för externa ekonomiska förbindelser, underutskottet för mänskliga rättigheter och delegationen för förbindelserna med Förenta staterna.^[1]

Under sin andra valperiod i Europaparlamentet, från 2014 till 2019, var hon ordförande för delegationen för förbindelserna med Arabiska halvön efter hon varit ledamot av den i några månader. Dessutom var hon ledamot av utskottet för utrikesfrågor och delegationsordförandekonferensen. Hon var även suppleant för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, delegationen för förbindelserna med Folkrepubliken Kina och utskottet för industrifrågor, forskning och energi.^[2]

Hon har en doktorsexamen i juridik och statsvetenskap från Université Panthéon-Assas i Paris.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Michèle Alliot-Marie, 17 april 2021.

• Wikimedia Commons har media som rör Michèle Alliot-Marie.
  Bilder & media