Kejsaren av Japan – Wikipedia

Japans kejsare
Nuvarande Naruhito sedan 1 maj 2019
Titel	Hans Kejserlig Majestät
Residens	Kejsarpalatset
Säte	Tokyo
Nomineras av	Arvmonarki
Förste innehavare	Jimmu
Inrättat	660 f.Kr.
Webbplats	www.kunaicho.go.jp

Japans kejsare är idag, enligt författningen, en "symbol för staten och för folkets enhet", med funktioner som motsvarar en statschef i en konstitutionell monarki av europeiskt snitt. Kejsarens titel på japanska är tennō (japanska: 天皇^?, ten'nō). Genom missförstånd i västvärlden har även titeln mikado använts, vilket egentligen betyder "höga porten" och syftar på kejsarpalatsets port och regeringen.^[1]

När en kejsare tillträder tronen sätts ett namn på hans regeringsperiod (nengō), ett namn som har en viss betydelse och står för vad kejsaren vill att hans styre ska kommas ihåg för. Regeringstidens namn blir också det namn som används om kejsaren efter hans död, som hans postuma namn. Under kejsarens livstid omtalas han med något av flera ord för "kejsare".

I västvärlden brukar moderna japanska kejsare omnämnas med sitt personnamn, något som inte förekommer i Japan. Den japanska kejsaren under andra världskriget är i väst främst känd som Hirohito, men kallas i Japan i dag Showa-kejsaren, efter sin regeringstid Shōwa.

Japansk historia delas in i perioder som sedan Meijirestaurationen följer kejsarnas regeringsperioder (tidigare byttes periodnamn oftare än så). Åren 1926 till 1989 kallas således Shōwaperioden (昭和時代, showa-jidai). Akihitos regeringsperiod heter Heiseiperioden och Naruhitos Reiwaperioden.^[2]. 1945 skrivs således i den japanska tideräkningen showa 20 (昭和20).

Kejsartiteln i Japan har en lång historia. Den förlorar sig i historien, och det är oklart om de första 16 kejsarna egentligen funnits i verkligheten. De dokument där de nämns blandar friskt myt och verklighet. Ända fram till 500-talet är årtalen att betrakta som osäkra.

Under historien har kejsarens makt växlat. Under andra shogunatets tid på 1600- till 1800-talet var hans makt i princip bara ceremoniell, men kejsaren återfick en reell politisk makt efter shogunatets avskaffande 1868. Sedan dagens författnings införande 1947 har kejsaren återigen endast ceremoniell makt, likt den svenska kungens.

Han anses också vara en helig ledare i religionen shintoism. Denna post avskaffades officiellt år 1945 då shintoism förlorade sin status som statsreligion.^[3]

Japan är en konstitutionell monarki och sedan andra världskrigets slut har kejsaren ingen personlig maktutövning. Han räknas normalt och erkänns internationellt som landets statsöverhuvud som enligt Japans konstitution innebär att kejsaren är rikets symbol.^[4] Japans premiärminister är landets verkliga politiska ledare.

De japanska namnen inom parentes har alla suffixet '-tennō', kejsare. De japanska namnen överensstämmer inte alltid med de namn som brukar användas i väst, eftersom moderna kejsare (efter Meijirestaurationen) i Japan bara omnämns med sin regeringsperiods namn efter sin död, medan vi i svenskan oftast använder deras personnamn. I sådana fall transkriberas det japanska namnet.

Nedan förtecknas alla kejsare av Japan. Årtalen i listan nedan är de som traditionellt anges i Japan.

• 
  Kejsarens representationsbil av Toyota
• 
  Den kejserliga tågvagnen på 1930-talet
• 
  Shinzo Abe i Naruhitos kröning

• Kejsarpalatset i Kyoto
• Kejsarpalatset i Tokyo
• Japans historia

• Japan opens imperial tombs for research
• The Imperial Household Agency