Miljömålsberedningen – Wikipedia

Miljömålsberedningen M 2010:04 tillsattes av alliansregeringen 2010. Dess uppgift är att komma med förslag till regeringen på hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås. Ledamöter från sju riksdagspartier ingår men också sakkunniga och experter som regeringen hade utsett. Tanken med den parlamentariska beredningen var en bred politisk samsyn kring långsiktiga beslut inom de svåraste områdena i miljö- och klimatpolitiken. I mars 2016 föreslog miljömålsberedningen ett klimatpolitiskt ramverk med klimatmål till 2045 samt en klimatlag.

2023 utsågs nya ledamöter och ordförande i miljömålsberedningen, med Lars Tysklind som ordförande[1].

Beredningens sammansättning 2018–2022

[redigera | redigera wikitext]

Emma Nohrén förordnades som beredningens ordörande 1 juni 2018 (då riksdagsledamot för MP). Ledamöterna är Marlene Burwick (S), Magnus Ek (C), Elisabeth Falkhaven (MP), Martin Kinnunen (SD), Magnus Manhammar (S), Betty Malmberg (M), Kjell-Arne Ottosson (KD), Elin Segerlind (V), Lars Tysklind (L). Huvudsekreterare: Christine Annemalm.[2]

Beredningens sammansättning 2022–

[redigera | redigera wikitext]

Ordförande: Lars Tysklind (L). Ledamöter: Elin Nilsson (L), Carl-Wiktor Svensson (KD), John Widegren (M), Tomas Brandberg (SD), Stina Larsson (C), Andrea Andersson Tay (V), Maria Gardfjell (MP), Joakim Järrebring (S).[1]

Uppdrag

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik (dir. 2014:165). Uppdraget har därefter delats i två delar (dir. 2015:101).

Beredningen har också haft uppdrag att ta fram en strategi för luftvårdspolitiken. Den första delen av uppdraget, "Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige", SOU 2016:21, redovisades i mars 2016. Den andra och sista delen av uppdraget, "En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige" SOU 2016:47, hanterar en samlad strategi för klimat- och luftvårdspolitiken i Sverige.

I april 2022 redovisades betänkandet "Sveriges globala klimatavtryck" SOU 2022:15. Det innehåller förslag om mål för konsumtionsbaserade utsläpp som kan göra Sverige först i världen att anta sådana.[3]

I mars 2023 fick en ny Miljömålsberedning uppdraget att stärka "klimatarbetet och skyddet av biologisk mångfald på ett integrerat sätt".[1]

Delbetänkanden

[redigera | redigera wikitext]
  • Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet, 2010[4]
  • Etappmål i miljömålssystemet, 2011[5]
  • Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning, 2012[6]
  • Minska riskerna med farliga ämnen!, 2012[7]
  • Långsiktigt hållbar markanvändning - del 1, 2013[8]
  • Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten, 2014[9]
  • Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, 2017[10]
  • En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, 2016[11]
  • Havet och människan, 2020[12]
  • Sveriges globala klimatavtryck, 2022[13]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Regeringskansliet, Regeringen och (3 mars 2023). ”Nya Miljömålsberedningen är utsedd”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/03/nya-miljomalsberedningen-ar-utsedd/. Läst 3 maj 2023. 
  2. ^ ”Pågående utredningar/Miljödepartementet”. http://www.sou.gov.se/utredningar/?owner=miljodepartementet&selection=pagaende&pagenr=2. Läst 21 november 2020. 
  3. ^ Karlsson, Jesper (7 april 2022). ”Miljömålsberedningen föreslår att Sverige sätter mål för konsumtionsbaserade utsläpp”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-ska-sverige-minska-utslappen-fran-konsumtionen. Läst 16 april 2022. 
  4. ^ Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet, Statens offentliga utredningars betänkanden 2010, 23 december 2010, Wikidata Q98459125, http://data.riksdagen.se/dokument/GYB3101 
  5. ^ Etappmål i miljömålssystemet, Statens offentliga utredningars betänkanden 2011, 4 april 2011, Wikidata Q98459199, http://data.riksdagen.se/dokument/GZB334 
  6. ^ Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning, Statens offentliga utredningars betänkanden 2012, 30 mars 2012, Wikidata Q98459311, http://data.riksdagen.se/dokument/H0B315 
  7. ^ Minska riskerna med farliga ämnen!, Statens offentliga utredningars betänkanden 2012, 15 juni 2012, Wikidata Q98459335, http://data.riksdagen.se/dokument/H0B338 
  8. ^ Långsiktigt hållbar markanvändning, - del 1, Statens offentliga utredningars betänkanden 2013, 17 juni 2013, Wikidata Q98459435, http://data.riksdagen.se/dokument/H1B343 
  9. ^ Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten, Statens offentliga utredningars betänkanden 2014, 24 juni 2014, Wikidata Q98459528, http://data.riksdagen.se/dokument/H2B350 
  10. ^ Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige - Delbetänkande av Miljömålsberedningen, Statens offentliga utredningars betänkanden 2016, 1 januari 2017, Wikidata Q98457587, http://data.riksdagen.se/dokument/H4B321 
  11. ^ En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige: Delbetänkande av Miljömålsberedningen, Statens offentliga utredningars betänkanden 2016, 22 juni 2016, Wikidata Q98457616, http://data.riksdagen.se/dokument/H4B347 
  12. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (15 januari 2021). ”Havet och människan”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/01/sou-202083/. Läst 3 maj 2023. 
  13. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (7 april 2022). ”Sveriges globala klimatavtryck”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2022/04/sou-202215/. Läst 3 maj 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Miljömålsberedningen&oldid=56194995”