Mindre nandu – Wikipedia

Mindre nandu
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningNandufåglar
Rheiformes
FamiljNanduer
Rheidae
SläkteRhea men se text
ArtMindre nandu
R. pennata
Vetenskapligt namn
§ Rhea pennata
Auktord'Orbigny, 1834
Utbredning
Synonymer
  • Rhea darwini
  • Rhea macrorhyncha
  • Pterocnemia pennata(Sibley and Monroe 1990, 1993)

Mindre nandu[2] (Rhea pennata) är en fågel i familjen nanduer inom ordningen nandufåglar.[3]

Utseende och anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Mindre nandu når stående en höjd av 90 till 100 centimeter och har större vingar än andra strutsliknande fåglar som gör att den kan springa särskilt bra.[4] Den kan nå en fart på 60 km/h[4] vilket möjliggör en effektiv flykt från predatorer. De skarpa klorna på tårna är effektiva vapen.

Nanduerna är endemiska för Sydamerika och familjen omfattar bara en ytterligare art nämligen nandu. Fossil från eocen, cirka 40 miljoner år gamla, indikerar att de är bland de äldsta fåglarna på kontinenten.[5] Tidigare behandlades taxonen i familjen nanduer som tillhörande de enda släktet Rhea. Senare forskning föreslår att familjen delas upp i det ytterligare släktet Pterocnemia som mindre nandu placeras i, men det råder inte konsensus kring detta.

Mindre nandu delas vanligen in i tre underarter med följande utbredning:[3]

tarapacensis/garleppi-gruppen – behandlas ibland som den egna arten "bergsnandu", Rhea tarapacensis
pennata-gruppen
  • Rhea pennata pennata – förekommer på de patagonska stäpperna i södra Argentina och södra Chile.
Ljusgrön: garleppi, Olivgrön: pennata, Gul:tarapacensis

Mindre nandun lever i områden med buskmarker i Patagoniens grässlätter och på Andernas platåer, igenom Argentina, Bolivia, Chile och Peru. Honorna lägger ofta äggen i närheten av boet snarare än i det och de flesta av äggen flyttas till boet av hanen som är den som ruvar. De ägg som lämnas utanför boet förruttnar och attraherar flugor vilka utgör föda åt hanen och ungarna.[4] Utanför häckningssäsongen är den mindre nandun rätt social. Den lever i grupper från fem till 30 fåglar av båda könen och i olika åldrar.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Lokalt är fågeln känd under ett antal namn som suri, choique, ñandú petiso, eller ñandú del norte.

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2022 Rhea pennata . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 7 januari 2024.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  4. ^ [a b c] Alicia Ivory (10 november 1999). ”Lesser rhea” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Pterocnemia_pennata/. Läst 22 mars 2017. 
  5. ^ *Cocker, Mark; David Tipling (2013). Birds and people. London: HelmJonathan Cape. sid. 18-19. ISBN 9780224081740 

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]