Miriam Makeba – Wikipedia

Miriam Makeba
Dizzy Gillespie och Miriam Makeba vid en konsert i Deauville i norra Frankrike i juli 1991.
Född4 mars 1932
Prospect Township nära Johannesburg, Sydafrika
Död9 november 2008 (76 år)
Castel Volturno, Campania, Italien
Utmärkelser
Hedersexamen från Spelman College (1991)[1]
Otto Hahns Fredsmedalj (2001)[2]
Polarpriset (2002)
Sydafrikas Förtjänstfulla tjänsteorden (2003)
Ikhamangaorden (2009)[3]
South African Music Awards
Kommendör av Arts et Lettres-orden

Miriam Makeba,[4] född 4 mars 1932 i Prospect Township nära Johannesburg i Sydafrika, död 9 november 2008 i Castel Volturno i Italien,[5][6] var en sydafrikansk sångerska. Hon kallades ofta Mama Africa.[7]

Makebas långa födelsenamn Zensile Makeba Qgwashu Nguvama Yiketheli Nxgowa Bantana Balomzi Xa Ufnu Ubajabulisa Ubaphekeli Mbiza Yotshwala Sithi Xa Saku Qgiba Ukutja Sithathe Izitsha Sizi Khabe Singama Lawu Singama Qgwashu Singama Nqamla Nqgithi[8] är ett resultat av sedvänjan att barn får namn efter alla sina manliga förfäder, ofta tillsammans med ett eller två beskrivande ord. Hon har beskrivit det som att denna sorts namn blir att betrakta som en berättelse.[8]

År 1959 var Makeba tvungen att lämna Sydafrika efter att ha medverkat i antiapartheid-filmen Come Back Africa. Makeba hade stora framgångar i västvärlden under 1960- och 1970-talet. 1966 fick hon en Grammy för bästa skiva inom folkmusik tillsammans med Harry Belafonte[9], och Pata Pata från 1967 blev en hit i många länder. Förutom den Grammy hon vann var hon nominerad ytterligare sammanlagt åtta gånger under främst 1960-talet[9].

Förutom Pata Pata är två av de mest kända sångerna med Miriam Makeba Westwinds och Qongqongthwane, också känd som Klick-sången (The Click Song), där klickljuden från xhosaspråket spelar en stor roll.[10]

I sitt första gifte hade hon dottern Bongi Makeba. Mellan 1968 och 1979 var hon gift med Stokely Carmichael[10] som var engagerad i Svarta Pantrarna, vilket gjorde Makeba kontroversiell i USA. 1987 återkom Makeba till de större scenerna då hon medverkade i Paul Simons Graceland-turné. Kort därefter utkom hennes självbiografi My Story. 1990 förmådde Nelson Mandela henne att återvända till Sydafrika.

Det brasilianska fotbollslaget använder sedan 1966 hennes inspelning av den brasilianska klassikern "Mas que nada" som sin signaturmelodi. Makeba fick Polarpriset 2002[10]. I en omröstning 2004 om de största sydafrikanerna röstades Makeba fram till 38:e plats[förtydliga].

Hon fick priset Sydafrikas bästa DVD 2004 för Live at Berns Salonger 1966 som gavs ut på hösten 2003.[11]

Miriam Makeba avled efter en konsert i Italien i sviterna av en hjärtinfarkt.

Originalinspelningar

[redigera | redigera wikitext]

Samlingsalbum

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ läs online, www.spelman.edu .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, dgvn.berlin , läst: 28 april 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.news24.com .[källa från Wikidata]
  4. ^ Miriam MakebaImdb
  5. ^ ”Miriam Makeba är död”. Svenska Dagbladet. 10 november 2008. http://www.svd.se/miriam-makeba-ar-dod. Läst 27 juli 2015. 
  6. ^ D'Emilio, Frances (10 november 2008). ”Miriam Makeba, Singer and Activist, Dies at 76”. New York Times. http://www.nytimes.com/2008/11/11/world/africa/11makeba.html?_r=1. Läst 10 november 2008. 
  7. ^ "Letters to the Editor" Arkiverad 9 november 2008 hämtat från the Wayback Machine., Time, 5 oktober 1983. Läst den 9 november 2008.
  8. ^ [a b] ”What’s in a Name?” (på amerikansk engelska). TIME.com. 29 februari 1960. http://ideas.time.com/letters/whats-in-a-name/. Läst 25 oktober 2019. 
  9. ^ [a b] ”Miriam Makeba” (på engelska). GRAMMY.com. 23 november 2020. https://www.grammy.com/grammys/artists/miriam-makeba/4292. Läst 1 oktober 2021. 
  10. ^ [a b c] ”Miriam Makeba - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/miriam-makeba. Läst 1 oktober 2021.  [inloggning kan krävas]
  11. ^ ”SA Music Awards - Finalists 2004” (på engelska). Music.org.za. 25 maj 2004. http://www.music.org.za/newsWindow.asp?id=99. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]