Modoc – Wikipedia

Fotografi av Yellow Hammer, fotograf Joseph Andrew Shuck, före 1904.

Modoc (Uttalas Må-dock) är en liten stam indianer som från början kom från Oregon. De var bland de sista indianerna i Nordamerika som kom i kontakt med de vita, och fick snabbt ett rykte om sig att bjuda hårt motstånd mot inkräktarna.

Mellan 1872-1873 ägde det så kallade "Modoc-kriget" rum på lavabäddarna i Kalifornien. En liten grupp indianer under ledning av hövding Kintpuash (av de vita kallad Kapten Jack) vägrade låta sig sättas i reservat, och lyckades hålla stånd mot den amerikanska militären i sex månader.[1]

Modoc-gruppen ville ta sig tillbaka till Oregon efter tvångsförflyttning till reservat i Kalifornien. Efter omfattande strider och långa fredsförhandlingar dödades tre fredsförhandlare från den amerikanska militären i ett slags bakhåll. Militären slog hårt tillbaka och Kintpuash och tre av hans närmaste män greps, ställdes inför krigsrätt och hängdes den 3 oktober 1873.[1] De avrättades kvarlevor hamnade via armén på Smithsonian Institution i Washington, och kunde återföras till deras familjer först 1984.[2]

Flera stater på den nordamerikanska västkusten har orter som uppkallats efter Modoc-indianerna, och de lavabäddar där striderna utspelades har blivit nationalmonument, Lava beds.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]