Mustafa Dzjemilev – Wikipedia

Mustafa Dzjemilev
Född	13 november 1943 (81 år) Ay-Serez
Medborgare i	Ukraina
Sysselsättning	Politiker, dissident
Befattning
Medlem av Mejlis for Krimtatarerne (1991–2013) Medlem av Verchovna Rada tredje Verchovna Rada (1998–2002)[1] Medlem av Verchovna Rada fjärde Verchovna Rada (2002–2006)[2] Medlem av Verchovna Rada femte Verchovna Rada (2006–2007)[3] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (2006–2015)[4] Medlem av Verchovna Rada sjätte Verchovna Rada (2007–2012)[5] Medlem av Verchovna Rada sjunde Verchovna Rada (2012–2014)[6] Medlem av Verchovna Rada åttonde Verchovna Rada (2014–2019) Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (2015–)[4] Medlem av Verchovna Rada nionde Verchovna Rada (2019–)
Politiskt parti
Europeisk solidaritet
Utmärkelser
Hedersdoktor (1996)[7] Nansenpriset (1998)[8] Fjärde klass av Jaroslav den vises orden (2003)[9] Hedersdiplom från Ukrainas ministerkabinett (2003)[10] Victor Gollancz-priset (2005)[11] Orden "För intellektuell tapperhet" (2007)[12] Rättvisans ljus (2011)[13] Republikorden (2014)[14] Hedersdoktor (2014)[15] Solidaritetspriset (2014)[16] Hedersdoktor (2014)[17] Litauens förtjänstorden (2015)[18] Hedersdoktor (2016)[19] Frihetsorden (2018)[20] Medalj för diplomatisk förtjänst (2020)[21] Tjeckiens förtjänstmedalj (2024)[22] Folkets hjälte i Ukraina-orden Namngivet skjutvapen
Redigera Wikidata

Mustafa Abdülcemil Dzjemilev (krimtatariska: Mustafa Abdülcemil Cemilev, Мустафа Абдульджемиль Джемилев, ryska: Мустафа́ Абдулджеми́ль Джеми́лев, ukrainska: Мустафа́ Абдульджемі́ль Джемі́лєв), född 13 november 1943, Ai-Serez (nu Mizhritjtjya), Autonoma socialistiska sovjetrepubliken Krim, Ryska SFSR, Sovjetunionen, är en krimsk/ukrainsk politiker som under lång tid ansågs som folklig ledare för de 250 000 krimtatarerna, som numera leds av Refat Tjubarov. Dzjemilev sitter i Ukrainas parlament för Petro Porosjenko-blocket och satt tidigare för Folkrörelsen för Ukraina, Vårt Ukraina – Folkets självförvarsblock och Fäderneslandsförbundet.

Dzjemilev växte upp i Uzbekistan sedan krimtatarerna hade deporterat från Krim i slutet av det andra världskriget. Han återkom till Krim 1989.

Den ryska ockupationsmakten i Krim förklarade Dzjemilev för persona non grata på halvön.^[23] Dzjemilev befann sig under Krims genomförda folkomröstning 2014 i Turkiet. Där höll han sedan, efter att det preliminära resultatet av folkomröstningen offentliggjorts, en gemensam presskonferens med Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoğlu. Dzjemilev förklarade där att Krimtatarernas mejlis (krimtatarernas högsta beslutande organ) i likhet med Turkiet betraktade folkomröstningen som olaglig och hävdade att resultatet hade manipulerats av Ryssland.^[24] Han hade innan valet uppmanad alla krimtatarer att bojkotta omröstningen.^[25] Ryssland utfärdade 22 april 2014 ett förbud för Dzjemilev att besöka Krim i fem år för hets mot folkgrupper och extremism.^[26]

v • r Krimkrisen (tidslinje) Händelser och fenomen Euromajdan · Folkomröstningen i Krim 2014 · Konflikten i östra Ukraina 2014-15 · Parlamentsvalet i Krim 2014 · "Köp inte ryska varor" Platser Krim · Sevastopol · Simferopol · Kertjsundet · Östra Ukraina Ukraina Organisationer Verchovna Rada · Fäderneslandsförbundet · Svoboda · Europeiska unionen Ledare Arsenij Jatsenjuk · Oleksandr Turtjynov · Ihor Tenjutj · Andrij Parubij · Dmytro Jarosj Autonoma republiken Krim/ Republiken Krim och Ryssland Organisationer Autonoma republiken Krim/Republiken Krim · Det regionala parlamentet i Krim · Kreml · Ryska federationens militär · Svartahavsflottan Ledare Sergej Aksionov · Rustam Temirgaliev · Aleksej Tjalyj · Sergej Menjajlo · Vladimir Putin · Viktor Janukovytj · Pavel Gubarev · Valerij Gerasimov Övrigt Autonomi · Ryska språket · Ukrainska språket · G8-mötet 2014 · OSSE · FN-resolution 68/262 Historia efter plats Rysslands historia · Krims historia · Ukrainas historia Kategori