Nätvingar – Wikipedia

Nätvingar
Chrysoperla mediterranea
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Underklass	Bevingade insekter Pterygota
Infraklass	Neoptera
Överordning	Neuropterida
Ordning	Nätvingar Neuroptera
Vetenskapligt namn
§ Neuroptera
Auktor	Linné, 1758
Familjer
Se text
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Nätvingar (Neuroptera) är en ordning i klassen insekter.

Individer i denna ordning genomgår fullständig förvandling. De har fyra nätådriga vingar samt bitande mundelar. Vingarna hålls under vilan taktegellik hoplagda. De är antingen alla likartade eller de bakre något mindre.

Antennerna är oftast långa, trådformade eller pärlbandslika. Ibland är de korta och i spetsen klubbformigt förtjockade (myrlejonsländor). Utom fasettögon finns ibland punktögon på pannan.

Larverna är utrustade med tre par bröstfötter. I övrigt är de mycket växlande i utseende och levnadssätt.

Larver och fullbildade nätvingarna är rovdjur. En del lever vid eller i vatten och andra vistas på växter och nära sig av bladlöss. Några nätvingar söker sitt byte i gångar i jorden eller gräver fångstgropar i sandig jordmån.

De flesta spinner före förpuppningen en silkeskokong, inuti vilken puppan vilar. Puppan är ibland ovanlig rörlig. Den företar vandringar, innan förvandlingen äger rum.

Nätvingarnas ordning benämns ibland med det för systematiken olämpliga namnet sländor. Den består av mycket olika arter som inordnas i ungefär 18 familjer.

Några familjer som förekommer i Europa är:

• myrlejonsländor (Myrmeleontidae)
• vaxsländor (Coniopterygidae)
• vattenrovsländor (Osmylidae)
• svampdjurssländor (Sisyridae)
• fångsländor (Mantispidae)
• florsländor (Hemerobiidae)
• guldögonsländor (Chrysopidae)
• fjärilsländor (Ascalaphidae)
• Nemopteridae

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nätvingar, 1904–1926.

• Wikimedia Commons har media som rör Nätvingar.
  Bilder & media