Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot exempelvis Skurusundet, Lännerstasundet och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Kommunen har en lång historia av bruk och industrier som inleddes då Gustav Vasa lät anlägga en hammarsmedja vid Nacka Ström på 1550-talet. Sedan 1990-talet domineras dock det lokala näringslivet av tjänste- och servicenäringarna samt handel.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Efter valen på 2010- och 20-talen har kommunen styrts av Alliansen.
Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot exempelvis Skurusundet, Lännerstasundet och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Många av de högre bergspartierna uppvisar kala hällar, ibland täckta av ett tunt jordtäcke. I dalgångarna förekommer en del sediment, som skapades då vattenytan låg högre. Vid bland annat Boo och Saltsjö-Duvnäs utgör dessa dalgångar öppna områden.
Berggrunden i Nacka kommun är rester av en bergskedja som kallas Svekofenniderna, bildad för 2 000 miljoner år sedan. Under tidens gång har den förändrats på olika sätt, exempelvis genom sprickbildningar och vulkanutbrott. Sitt nuvarande utseende fick berget för cirka 500 miljoner år sedan. Berggrunden består till största delen av olika gnejser, gnejsgraniter eller graniter. Efter den senaste istiden för 10 000 år sedan var hela Nacka täckt av vatten. De högsta punkterna började höja sig ur vattnet för 7 000 år sedan. För 4 000 år sedan låg vattenytan 20 meter högre än i dag, och år 1000 f.Kr. låg vattenytan 15 meter över den nuvarande nivån. De högsta punkterna i kommunen är Ältaberget (82,2 m ö.h.), Sicklaberget (72,5 m ö.h.) och Himlaberget (70,4 m ö.h.).
Kommunen är indelad i fyra kommundelar, Sicklaön, Boo, Älta och Saltsjöbaden/Fisksätra. Åren 1997−2006 fanns politiskt tillsatta områdesnämnder i varje kommundel, men dessa nämnder avskaffades från 1 januari 2007.
Nacka kommun har haft borgerligt styre sedan lång tid. De borgerliga partiernas inflytande ökade efter valet 2006, och Moderaterna kunde i åtta år styra med stöd av endast ytterligare ett parti. I samma val kom det lokala partiet Nackalistan (nl) in med två mandat.
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 40 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Alliansen fortsatte styra även efter valet 2014 och meddelade att fokus under mandatperioden skulle ligga på "ökat bostadsbyggande, ökad framkomlighet, fler jobb, god miljö och hög kvalitet i välfärden".[15] Alliansen behöll makten efter valet 2018. De samlade då 33 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Nacka kommun var i och med detta landets största kommun med ett rent Alliansstyre. Alliansen ingick också en "valteknisk, men inte politisk, samverkan med Miljöpartiet".[16]
Efter valet 2022 tappade Alliansen majoriteten. Röster gick främst till Socialdemokraterna och Nackalistan (nl) som därmed blev tredje största parti i Nacka kommunfullmäktige. Alliansen säkrade dock fortsatt styre genom samverkan med Miljöpartiet kunde koalitionen fortsätta styra i minoritet. Samverkan innebar bland annat att miljö- och klimatarbetet ska förstärkas och att Miljöpartiet inte ska rösta mot Alliansen "när det gäller påbörjade investeringar eller markförsäljningar".[17] I gengäld blev Desha Svenneborg oppositionsråd trots att Miljöpartiet endast har 5,18 % av rösterna alltså mindre än Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Kommunen har en lång historia av bruk och industrier. Gustav Vasa lät på 1550-talet anlägga en hammarsmedja vid Nacka Ström. Ett brukssamhälle växte under 350 år fram kring vattenkraften som användes till att driva krutkvarnar, mässingbruk, papperskvarnar, klädesstampar och mjölkvarnar. Mjölkvarn fanns på flera andra platser, till exempel vid Danviken, den togs i bruk 1543. Danviken utvecklades med flera bruk under 1600-talet och under 1890-talet anlades där Danvikens hospital.[26]
Ett flertal stora industriföretag som exempelvis Atlas Copco AB, ABB Fläkt AB, och Akzo Nobel AB fanns i kommunen fram till 1990-talets början. Dessa har dock inte längre kvar någon produktion i kommunen. Tjänste- och servicenäringarna samt handel har i allt högre grad dominerat det lokala näringslivet. Bland större företag i kommunen märks företag som Keolis. Även kommunen själv och landstinget är stora arbetsgivare.[27] År 2022 var Atlas Copco den största privata arbetsgivaren med 675 anställda.[28]
I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 222 som har anslutning söderut till Södra länken, länsväg 260 och länsväg 228. I väst-östlig riktning går även lokaltågslinjen Saltsjöbanan mellan Slussen i Stockholm och Solsidan respektive Saltsjöbadens station. Spårvägslinjen Tvärbanan har ändhållplats i Sickla i västra delen av kommunen, vid Sickla station på Saltsjöbanan. Kommunen saknar tunnelbaneförbindelse men arbete pågår för att förlänga tunnelbanans blåa linje till Nacka med tre nya stationer; Sickla, Järla och Nacka C. Tunnelbanan till Nacka beräknas vara klar 2030.
Kommunen har 111 719 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 15:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. År 2011 prognostiserades kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 till +34 %.[32]
Befolkningsutvecklingen i Nacka kommun 1950–2020[33][34]
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 26 860, eller 25,91 % av befolkningen (hela befolkningen: 103 656 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 16 281, eller 21,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 76 624 den 31 december 2002).[35]
Det finns ett flertal kulturarv bevarade från områdets brukshistoria. Exempelvis en kvarnbyggnad från 1800-talet samt några boningshus och ett magasin. Den vattendrivna Erstaviks kvarn är riven med mjölnarbostaden som hörde till finns kvar att beskåda. Vidare finns en fabriksbyggnad, använd som ättiksfabrik 1827–51, bevarad vid Kummelnäs gård.[26]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
French
Deutsch
Sverige
Finland
Polen
Iran
Afghanistan
Irak
Tyskland
Storbritannien
USA
Kina
Wikimedia Commons har media som rör Nacka kommun.
