Naval Base San Diego – Wikipedia

Sigill och flygfoto över Naval Base San Diego

Naval Base San Diego även benämns som 32nd Street Naval Station, är en marinbas tillhörande USA:s flotta belägen inne i San Diego i delstaten Kalifornien. Basen är den största örlogshamnen i San Diego County och är huvudhamn för drygt 50 ytfartyg i Stillahavsflottan.^[1]

Den omfattar en areal på 3,95 km² på land och 1,32 km² vattenyta, fördelat på 13 pirar. Den sammanlagda personalstyrkan uppgår till 24 000 militärer och mer än 10 000 civilanställda.

Naval Base San Diego är dock inte den enda marinbasen i San Diego, hangarfartygen har sin hemmahamn vid Naval Air Station North Island, attackubåtarna vid Naval Base Point Loma och specialförbanden i Navy SEALs vid Naval Amphibious Base Coronado.

Basen inrättades den 23 februari 1922 då tillförordnade marinministern Theodore Roosevelt, Jr. utfärdade en generalorder som instiftade den som U.S. Destroyer Base, San Diego, dvs som en örlogsbas primärt för jagare. Verksamheten expanderade kraftigt under andra världskriget och 1943 byttes namnet ut till U.S. Repair Base, San Diego då reparationer av örlogsfartyg bättre återspeglade verksamhetens natur. 1946 skedde ännu ett namnbyte till Naval Station, San Diego. I samband med en omorganisation 1994, efter nedläggningen av örlogsvarvet vid Long Beach i Los Angeles County, kom nästa namnbyte till Naval Base San Diego.

I juli 2020 utbröt en större brand på amfibiefartyget USS Bonhomme Richard (LHD-6) som låg vid kaj.^[2]

• Marine Corps Base Camp Pendleton (marinkårens huvudbas på USA:s västkust, norr om San Diego)
• Naval Base Ventura County (mindre bas och övningsområde nordväst om Los Angeles)
• Naval Station Norfolk (ungefärlig motsvarighet på USA:s östkust)

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Naval Base San Diego, tidigare version.

• www.navy.mil/NAVAL-BASE-SAN-DIEGO
• Wikimedia Commons har media som rör Naval Base San Diego.
  Bilder & media