Nils Barck (1713–1782) – Wikipedia

Nils Barck
Nils Barck avporträtterad av Gustaf Lundberg ca 1770, med Nordstjärneorden i kedja runt halsen samt iklädd dess ordensdräkt. Tillhör Göteborgs konstmuseum.
Riksdagsman för Ridderskapet och Adeln
Tid i befattningen 1738–1743
Ambassadör i Sankt Petersburg
Tid i befattningen 1743–1747
Ambassadör i Wien
Tid i befattningen 1747–1781
Hovkansler
Tid i befattningen 1763–1782
Född	1713
Död	1782
Nationalitet	Sverige
Politiskt parti	Mössorna
Yrke	greve, diplomat och politiker.
Maka	Maria von Diedrichstein
Barn	Nils Barck (1760–1822) och två döttrar.
Föräldrar	Samuel Barck och Anna Elisabeth

Nils Barck, född 1713, död 30 november 1782 i Stockholm, var en svensk greve, diplomat och politiker.

Nils Barck var son till riksrådet Samuel Barck och Samuel Göthes dotter Anna Elisabeth samt bror till riksrådet Ulrik Barck.

Nils Barck inträdde tidigt på ämbetsmannabanan och företog 1731–1733 en utrikes studieresa. Han deltog i riksdagarna 1738–1743, där han tillhörde mösspartiet. Tack vare sina ryska sympatier utsågs Barck efter krigets slut 1743 till envoyé i Sankt Petersburg. Därifrån förflyttades han 1747 till Wien, där han skötte sysslan ända fram till 1781. Barck erhöll 1763 titeln hovkansler.

Han gifte sig i Wien med Maria von Diedrichstein och blev far till guvernören Nils Barck (1760–1822) och två döttrar.

• Barck (grevlig ätt)

• Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor.
• Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
• Barck, 2. Nils i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

• Wikimedia Commons har media som rör Nils Barck (1713–1782).
  Bilder & media