Nora–Ervalla Järnväg – Wikipedia

	Nora–Ervalla järnväg
	Järle stationshus, juli 2019.
Allmänt
Plats	Sverige
Sträcka	Dylta (Ervalla)–Nora stad
Anslutande linjer	Nora Bergslags järnväg; Köping–Hults järnväg
Organisation
Invigd	1856 (hela sträckan)
Ägare	Nora–Ervalla järnvägsaktiebolag
Tekniska fakta
Längd	18 kilometer
Antal spår	Enkelspår
Spårvidd	1435 millimeter (Normalspår)
ATC	Nej
Fjärrblockering	Nej
Högsta hastighet	40 km/h
Elektrifierad	Nej
Linjekarta

Nora–Ervalla järnväg (NEJ) var en normalspårig järnvägslinje som trafikerade sträckan Nora–Stora Mon–Järle–Torpa–Ervalla.

Historia

Det var huvudsakligen frakten av järn och järnmalm som krävde en bättre lösning och på 1600-talet fanns storstilade planer på att anlägga en kanal för att lösa transportproblemen. En kanal byggdes aldrig men på 1800-talets början blev järnvägstransporter ett nytt sätt att frakta gods. Till en början diskuterades en smalspårig järnväg där vagnarna skulle dras av hästar. Dock snart beslöt man att satsa på normalspår och ånglok.^[1] Linjen invigdes, tillsammans med Köping–Hults järnvägs dellinje Ervalla–Örebro, den 5 mars 1856.

Loket Oscar avgick från Örebro till Nora^[2], och detta var första gången ett tåg med maskinell drift (inte hästar) och för personbefordran officiellt gick på järnväg i Sverige.

Järnvägen Nora–Ervalla köptes 1893 av Nora–Karlskoga järnväg. År 1905 bildades Nora Bergslags järnväg av vilken Nora–Ervalla järnväg var en del. Den är nu en del av museijärnvägen Nora Bergslags Veteran-Jernväg.

Järle stationshus

Redan två år innan invigningen av själva järnvägen uppfördes Jerle stationshus vilket är därmed Sveriges äldsta bevarade och i drift varande järnvägsstation. Stationshuset med sin intakta interiör är sedan 2005 ett lagligt skyddat byggnadsminne.^[3] Stationshuset är pietetsfull restaurerat och har ett café samt konst- och hantverksförsäljning sommartid.

Bilder Järle station

Jerle station omkring år 1900.
Rälsbuss Y6 vid Järle station, 2019.

Nora station

Huvudartikel: Nora station

Det ursprungliga stationshuset i Nora och ett godsmagasin uppfördes 1855. Nuvarande Nora stationshus stod färdigt år 1898 och är en representant för dåtidens tegelarkitektur, gestaltad i tidig nationalromantik med asymmetri, torn med spetsiga plåttak och frontespiser. Byggnaden ritades av arkitekterna Ludvig Peterson och Ture Stenberg. Till bangården hör ett godsmagasin från sekelskiftet 1900 och lokstallet från 1891. Alla tre byggnader är byggnadsminnen sedan 2005.^[4] Till anläggningen uppfördes även ett ännu bevarat toaletthus med pissoar, lamprum samt avträden för damer och herrar.^[5]