Nordhemsskolan – Wikipedia

Nordhemsskolan
Montering av tornhuv på Nordhemsskolans tak 1915 eller 1916. Foto från Göteborgs stadsmuseum.

Nordhemsskolan är en grundskola i stadsdelen Olivedal i Göteborg som ligger vid Nordhemsgatan.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Vid sekelskiftet 1900 planerades för en skolbyggnad på berget mellan Linnégatan och Vegagatan. Den kände byggmästaren Nathan Persson ägde marken och sålde ett antal tomter för 75 000 kronor till Göteborgs stad i april 1901. 1914 blev ritningarna av arkitekterna Arvid Bjerke och Ragnar Ossian Swensson godkända. Arbetet med uppförandet av bygget i sten gick till byggnadsfirman A. Krüger & Son.[1]

Byggnaden i nationalromantisk stil på Kråkestadsberget eller Stora Lageråsen[2] vid Nordhemsgatan 51 stod klar i december 1916, och den 30 maj 1917 skedde invigningen i närvaro av biskop Edvard Herman Rodhe, överdirektören i Skolöverstyrelsen B. J-son Bergqvist och stadens ledande myndighetspersoner. Skolan hade då kostat 1 380 000 kronor att uppföra, och var därmed Göteborgs första miljonbygge.[3]

Skolan var planerad för en kapacitet på 2 400 elever och 100 lärare. Här fanns 64 klassrum och drygt 20 salar för slöjd, handarbete, gymnastik och naturlära. Dessutom fanns bibliotek, badanläggning och tre skolkök. Nordhemsskolan blev dessutom den första i staden som utrustades med laboratorier för fysik och kemi. Skolan hade hörselklasser 1917–1999, och inrymde 1960–1964 Estniska skolan. En observationsklass inrättades 1932.[4]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. sid. 243. Libris 12154213. ISBN 9789185581542 
  2. ^ Bilden av Göteborg II : färgfotografier 1910 - 1970 : västerut - södra Älvstranden, Robert Garellick, Göteborg 2008 ISBN 978-91-633-2988-3, s. 10.
  3. ^ Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra: en skolhistorik i anledning av Göteborgs stads 300-årsjubiluem, Johannes Ohlander, Wettergren & Kerber, Göteborg 1923, s. 179.
  4. ^ ”Linnéstadens historia”. goteborg.se. Arkiverad från originalet den 14 juli 2007. https://archive.is/20070714081003/http://www10.goteborg.se/linnestaden/web/?id=966. Läst 16 augusti 2010. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 172-173. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. sid. 242-249. Libris 12154213. ISBN 9789185581542 
  • Garellick, Robert (2008). Bilden av Göteborg II: färgfotografier 1910-1970 ; västerut - södra älvstranden. Stockholm: R. Garellick. sid. 10. Libris 11230092. ISBN 9789163329883 
  • Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue: intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. sid. 79. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4 
  • Ohlander, Johannes (1923). Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra: en skolhistorik i anledning av Göteborgs stads 300-årsjubiluem. Bidrag till Göteborgs folkskolors historia, 99-1246984-4 ; 2. Göteborg: Wettergren & Kerber. sid. 179. Libris 1197088 
  • Öhnander, Bengt A. (1990). Göteborg berättar mer. Göteborg: Tre böcker. sid. 124ff. Libris 7592821. ISBN 91-7029-059-8 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nordhemsskolan&oldid=55982441”