French
DeutschNordingrå socken – Wikipedia
| Nordingrå socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Kommun | Kramfors kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 208 kvadratkilometer |
| Upphov till | Nordingrå kommun Nordingrå församling |
| Motsvarar | Nordingrå distrikt |
| Tingslag | Ångermanlands södra domsagas tingslag (–) Nordingrå tingslag (–) |
| Karta | |
  Nordingrå sockens läge i Västernorrlands län. | |
| Koordinater | 62°55′41″N 18°17′18″Ö / 62.92805556°N 18.28833333°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2483 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Nordingrå distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Nordingrå socken i Ångermanland ingår sedan 1974 i Kramfors kommun och motsvarar från 2016 Nordingrå distrikt.
Socknens areal är 208,1 kvadratkilometer, varav 199,70 land.[1] År 2000 fanns här 1 654 invånare.[2] Tätorten Mjällom samt tätorten och kyrkbyn Nordingrå med sockenkyrkan Nordingrå kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Nordingrå socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nordingrå församling och för de borgerliga frågorna bildades Nordingrå landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Kramfors kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Nordingrå, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ångermanland. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Norrlands båtsmanskompanis andra del.[3][4]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Nordingrå socken ligger mellan Ullångersfjärden och Gaviksfjärden vid Höga kusten. Socknen har mindre dalgångsbygder vid kusten med brant kust och är i övrigt en starkt kuperad sjörik skogsbygd med höjder som i väster når 332 meter över havet.[5][6][1]
I socknens mitt går ett dalstråk från norr till söder och i södra delen av stråket ligger tätorten Nordingrå med Nordingrå kyrka. Orten är centralort i socknen och ligger på Vågsfjärdens (1,5 m ö.h.) nordöstra strand. Vågfjärdens sydspets avskiljs av en smal landtunga från Gaviksfjärdens nordligaste vik. På landtungan ligger byn Häggvik.
I söder gränsar socknen mot Nora socken. Gränsen mellan de två socknarna går mitt i Gaviksfjärden från Sandviksudden. Brattnäset med Brattnäsudden ligger "sydligast" längs församlingens kust. Socknens sydligaste punkt ligger dock på Långskärsklubben strax utanför Långskäret ute i Bottenhavet. Norrut kan följande öar inom socknen nämnas; Germundsön, Rotskäret, Barstaön, Högbonden, Höglosmen samt Storören och Lillören i Omnefjärden.
I nordost, ut mot havet, ligger halvön Mjällomslandet. Här ligger Norrfällsviken med kapell samt Hamnslåtten. Ungefär mitt på halvön ligger Mjällom, som är ett lokalt centrum i socknens nordöstra del. Helt i norr stupar halvön brant ner mot Ullångersfjärden. Längs "nordkusten" ligger byn Mjällomslandet. Mitt i Ullångersfjärden går gränsen mellan Nordingrå och Vibyggerå socken. Ett "tresockenmöte" Nordingrå-Vibyggerå-Ullånger ligger mitt ute i fjärden mellan halvön Hyndtjärnsön på Nordingråsidan och Globerget på Vibyggerå-Ullångersidan. Gränsen mellan Nordingrå och Ullånger fortsätter ytterligare cirka 3 km in i den avsmalnande Ullångersfjärden, varefter gränsen viker tvärt mot söder och in på fastlandet i trakten av byn Rödviken (i Nordingrå).
En annan "halvöformation" går österut från Vågfjärden och slutar med Rävsön ute vid havet. I denna del av socknen ligger bl.a. Orsta, Tollsätter, Själand, Ulvvik samt gamla fiskeläget Rävsön i öster. Halvöformationen ligger med Omnefjärden i norr och Edsätterfjärden i söder.
En tredje större halvöformation utgör socknens sydöstra del och har samhällen som Bönhamn med Bönhamns kapell samt Barsta med Barstahamns kapell. Fällsvikshamnen ligger längst i söder.
Väster om den ovan nämnda huvuddalgången med Nordingrå tätort ligger ett mera fastlandslikt område, som utgör socknens västra del. Byarna Hyndtjärn, Salsåker och Röksta ligger i norr mot Ullångersfjärden. Området genomkorsas av landsvägen Ullånger-Gallsäter. Längs denna ligger bl.a. Överveda, Fröstvik, Järnsta, Körning, Vännersta, Åsäng och Binböle. Gränsen mot Ullångers socken går i väster från Ullångersfjärden söderut till "tresockenmötet" Nordingrå-Ullånger-Skog på Renhagaberget. Här ligger även Dalsberget (333 m ö.h.), som är socknens högsta berg. Gränsen mot Skogs socken löper på en sträcka av cirka 3 km och når "tresockenmötet" Nordingrå-Skog-Nora halvannan kilometer sydväst om Binböle. Gränsen mellan Nordingrå och Nora går sedan cirka 5 km över land mot sydost och går ut i havet vid Sandviksudden.
Geologi
[redigera | redigera wikitext]I närheten av Nordingrå finns de största kända förekomsterna av anortosit i Sverige.
I trakten finns även en röd, grovkornig granit av rapakivityp, kallad nordingrågranit, som anses dekorativ. Den är Ångermanlands landskapssten.[7]
Språk
[redigera | redigera wikitext]I Nordingrå har man precis som de allra flesta svenska socknar, ett eget sätt att prata, en dialekt. Dialekten i Nordingrå kallas vanligtvis för Nordingråmålet, men det ska ej betraktas som hela Nordingrås språk, då det kan skilja ganska mycket mellan byar. Flera böcker på målet har skrivits.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Man har funnit cirka 175 fornlämningar. Vid Överveda ligger en stor boplats från stenåldern. Från bronsåldern finns i socknen omkring 115 gravar av kuströsetyp. Även från järnåldern finns sådana gravar. Från vikingatiden finns gravhögar. Det finns även en fornborg, Rödklitten samt labyrinter och tomtningar vid kusten.[5][6][8][9]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1344 Norungaradh) är ett bygdenamn med efterleden radh, 'bygd'. Förleden är inbyggarbeteckningen nordhungar, 'de som bor i norr'.[10][6]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Nordingrå socken 1810–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 1 941 | |||
| 1820 | 2 005 | |||
| 1830 | 2 350 | |||
| 1840 | 2 498 | |||
| 1850 | 2 848 | |||
| 1860 | 3 092 | |||
| 1870 | 3 113 | |||
| 1880 | 3 352 | |||
| 1890 | 3 429 | |||
| 1900 | 3 663 | |||
| 1910 | 3 650 | |||
| 1920 | 3 836 | |||
| 1930 | 3 586 | |||
| 1940 | 3 524 | |||
| 1950 | 3 319 | |||
| 1960 | 2 865 | |||
| 1970 | 2 452 | |||
| 1980 | 2 057 | |||
| 1990 | 1 959 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nordingrå socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Nordingrå socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Norrlands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Landskapsstenar i Norrland Sveriges geologiska undersökning. Läst 12 februari 2021.
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nordingrå socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nordingrå socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Bäckström Sven, (1900-1978) ; Nordingrå kyrka och fiskekapell, ny uppl 1988
- Eriksson Olof; Nordingrå förr och nu, 1960
- Nordenmark, Emil; Nilsson Marianne (2010). För i väla: berättelser på Nordingråmål [CD-skiva medföljer] (1.uppl.). Nordingrå: Johan Nordenmark/Nordingrågruppen. Libris 12097163 – en bok med anekdoter skrivna på det lokala målet. Namn på de intervjuade förekommer, samt deras boplats och födelseort.
- Nilsson Marianne, red (2012). Gammorla: ord, talesätt och härm på nordingråmål. Nordingrå: Projektgruppen Gammalt Nordingråmål. Libris 13598710 – en ordbok innehållande flera hundra fraser på dialekten samt dikter och visor.
- Lundin, Olov (1968). Nordingrå i helg och vardag: minnen och uppteckningar. Nordingrå: Nordingrå kommun. Libris 159159
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Nordingrå socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Nordingrå socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
