Octave Hamelin – Wikipedia

Octave Hamelin
Född22 juli 1856[1]
Le Lion-d'Angers, Frankrike
Död11 september 1907[1][2] (51 år)
courant d'Huchet[3][4], Frankrike
BegravdMontparnassekyrkogården[3]
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidLycée Henri IV
SysselsättningFilosof, universitetslärare[5], filosofihistoriker[5], litterär översättare
ArbetsgivareUniversitetet i Paris
universitetet i Bordeaux
École normale supérieure[5]
Redigera Wikidata

Octave Hamelin, född 22 juli 1856, död 11 september 1907, var en fransk filosof.

Hamelin var med utgångspunkt från Charles Renouviers filosofi starkt påverkad av Immanuel Kant och Friedrich Hegel och utvecklade en "integral rationalism" vilken betraktade den vanliga empirismen som ett blott provisioriskt tänkesätt och överallt ville fullständiga den analytiska metoden med en syntetisk. Hamelins huvudarbete var Essai sur les éléments principaux de la représentation (1907), till vilket slöt sig gedigna monografiska arbeten över Aristoteles, Descartes och Renouvier (utgivna 1927 av Paul Mouy). Till Hamelins lärjungar räknas René Le Senne och Dominique Parodi.

  1. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hamelin-octave.[källa från Wikidata]
  2. ^ Le Temps, 14 september 1907, s. 3, läs online .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Gil Blas, 14 september 1907 .[källa från Wikidata]
  4. ^ Le Temps, 18 september 1907, läs online .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs online.[källa från Wikidata]