Oligoklas – Wikipedia

Oligoklas
Oligoklas från Chihuahua, Mexiko.
Kategori	Plagioklas, fältspat, tektosilikat
Grupp	Fältspat[1]Fleischer's
Strunz klassificering	9.FA.35
Kemisk formel	(Na,Ca)[Al(Si,Al)Si2O8]
Färg	Oftast vit, med nyanser av grått, grönt eller rött
Kristallstruktur	Triklina
Spaltning	{001} fullkomlig, {010} bra, {110} dålig
Brott	Spröd
Hårdhet (Mohs)	6–6½
Glans	Glasglans
Ljusbrytning	nα=1,533–1,545, nβ=1,537–1,548, nγ=1,542–1,552
Dubbelbrytning	δ=0,0090
Optisk karaktär	Tvåaxligt positiv eller negativ[2]
Transparens	Transparent till genomskinlig
Fluorescens	Fluoriserar ibland svagt rött eller vitt
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	2,63–2,66

Oligoklas är ett fältspatmineral och plagioklas som har en sammansättning mellan ändleden albit NaAlSi₃O₈ och anortit CaAl₂Si₂O₈. Molandelen anortit är 10–30 % det vill säga att kvoten Ca/(Na+Ca) är 0,1–0,3. Det är ett bergartsbildande mineral. Oligoklas betraktas av International Mineralogical Association numera inte som ett självständigt mineral utan som en varietet av albit.

Namnet oligoklas gavs^[3] av August Breithaupt 1826 från det grekiska oligos, lite, och clasein, att bryta, eftersom mineralet ansågs ha en mindre perfekt spaltning än albit. Mineralet beskrevs första gången i prov från Danvikstull i Stockholm.^[4] Det hade redovisats som en distinkt art av Jacob Berzelius 1824, och namngavs då av honom som soda-spodumen, på grund av dess likhet i utseende med spodumen.

Oligoklas är en natrium-kalciumfältspat^[5] som kristalliserar i det triklina systemet. Den har Mohs hårdhet 6 till 6½ och specifika vikten är 2,63–2,66. Brytningsindex är: n_α=1,533–1,545, n_β=1,537–1,548, n_γ=1,542–1,552. Till färgen är den oftast vit, med nyanser av grått, grönt eller rött.

Perfekt färglöst och transparent material finns i Bakersville, North Carolina, och har emellanåt blivit slipat som ädelsten. En annan sort, oftare använt som en ädelsten, är aventurinfältspat eller solsten som finns som rödaktiga spaltmassor i gnejs på Tvedestrand i södra Norge. Denna har ett lysande rött till gyllene metallglitter, på grund av närvaron av många små fjäll av hematit orienterade inom fältspatstrukturen.

Oligoklas påträffas ofta tillsammans med ortoklas, som en beståndsdel i plutoniska magmatiska bergarter såsom granit, syenit och diorit. Den förekommer i porfyr och diabasgångar samt i de vulkaniska bergarterna andesit och trakyt. Den förekommer också i gnejs. De bäst utvecklade och största kristallerna är de som finns med ortoklas, kvarts, epidot och kalcit i ådror i granit vid Arendal i Norge. Kristaller av oligoklas förekommer i Sverige vid Ytterby i Uppland och Malsjö kalkbrott i Värmland.^[6]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Oligoclase, 12 februari 2015.

• Bra Böckers lexikon, 1978