Olofströms kommun – Wikipedia

Olofströms kommun
Kommun
Olofströms järnvägsstation
Kommunens vapen.
Olofströms kommunvapen
LandSverige
LandskapBlekinge
LänBlekinge län
CentralortOlofström
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd13 038 ()[2]
Areal413,42 kvadratkilometer ()[3]
- därav land389,76 kvadratkilometer[3]
- därav vatten23,66 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet33,45 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°16′00″N 14°32′00″Ö / 56.266666666667°N 14.533333333333°Ö / 56.266666666667; 14.533333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBlekinge domkrets (–)
Sölvesborgs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0811[4]
Anställda1 475 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1060[6]
GeoNames2687061
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Olofströms kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är Olofström.

Norra Olofströms kommun utgör en sjö- och myrrik skogsbygd med en berggrund av uppsprucken granit och gnejs. Morän täcker den stora flacka ytan, och de nord–sydliga sprickdalarna, där sjöar som Raslången och vattendrag som Holjeån och Mörrumsån finns. Dalgångarna, rika på vegetation, breder ut sig söderut och där ökar odlingsmarken.

I början av 2020-talet dominerades kommunens näringsliv av tillverkningsindustrin. Små och medelstora företag inom metall- och transportsektorn var också närvarande. Kommunen själv var den näst största arbetsgivaren efter Volvo.

När kommunen bildades 1971 nådde befolkningen en topp på över 17 000 invånare. Därefter har en negativ befolkningstrend varit påtaglig, även om en ökning märktes under åren 2010 till 2020. År 2020 uppgick invånarantalet till 13 311.

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val och har också styrt ensamma eller i koalition med Vänsterpartiet, Kristdemokraterna eller Centerpartiet sedan åtminstone 1994.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]
Volvo-fabriken i Olofström.
Högloftsstugan var vanlig i Blekinge så sent som på 1800-talet men är nu mycket sällynt. Bilden visar Kyrkhultsstugan som idag finns på Skansen.

Kommunens område motsvarar socknarna: Jämshög och Kyrkhult, båda i Listers härad. Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 Jämshögs landskommun varur Kyrkhults landskommun utbröts 16 oktober 1863.

Olofströms köping bildades 1941 genom en utbrytning ur Jämshögs landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

1967 uppgick Jämshögs och Kyrkhults landskommuner i köpingen. Olofströms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Olofströms köping. [7]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Listers och Sölvesborgs domsaga, från 1975 benämnd Sölvesborgs domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.[8]

Kommunen är Blekinges enda inlandskommun. Den gränsar till Osby, Kristianstads, Bromölla, Sölvesborgs, Karlshamns, Tingsryds och Älmhults kommun.

Kommunen är omgiven av vatten med hundratals sjöar. Den största sjön är Halen som är ett populärt ställe för kanotning och bad. Olofströms kommun är känt för sitt fiske på Kronofiske Harasjömåla som har ungefär 75 000 besökare om året. Naturen är också en stor tillgång.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Norra Olofströms kommun utgör en sjö- och myrrik skogsbygd med en berggrund av uppsprucken granit och gnejs. Området har en flack överyta och är till största delen täckt av morän. De främst nord–sydliga sprickdalarna, som rymmer sjöar som Raslången och vattendrag som Holjeån och Mörrumsån, är i stor utsträckning fyllda med isälvsavlagringar.

Dalgångarna, rika på vegetation, breddas söderut och där ökar odlingsmarken. Boafalls backe (180 meter över havet) och Halens naturreservat är områden som inkluderar både bokskog och en blandning av barr- och lövskog.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Olofströms kommun Hela riket






  Bebyggelse (6,4 %)
  Skog (80,5 %)
  Öppen myrmark (0,6 %)
  Jordbruksmark (7,5 %)
  Övrig mark (5,0 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2024 fanns 16 naturreservat i Olofströms kommun.[11] Ungefär 3,6 procent (3,2 procent av landytan) av Olofströms kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&01481.&&&&&01 481 hektar.[12]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Jämshögs församling och Kyrkhults församling.

Distrikt (socknar) inom Olofströms kommun

Från 2016 indelas kommunen i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[13]Jämshög och Kyrkhult.

Kommunen har fem tätorter med uppgifter från 2015.


NrTät- och småorterFolkmängd
1 Olofström 7 526
2 Jämshög 1 612
3 Kyrkhult 980
4 Vilshult 303
5 Gränum 223

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]
År Partier
1994–1998[14] S
1998–2002[14][15] S
2002–2006[14] S V
2006–2018[14] S
2018–2022[14] S V KD
2022–[16] S C

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022-2026
Ordförande S Annika Sjöstedt
Förste vice ordförande S Linda Rehn
Andre vice ordförande M Marianne Eriksson

Källa:[17]

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDHCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702218514
221854
4189,0
37
197322110413
2211043
4191,2
36
197632510425
32510425
4989,3
43
19793278515
327855
4987,9
3712
19823288226
3288226
4988,3
3613
198532715526
3275526
4985,6
3415
198832826424
32826424
4982,5
3019
1991425115436
4255436
4980,8
2920
1994527214325
52724325
4981,1
2920
199872334345
72334345
4974,95
2920
2002620141143
62041143
4976,37
2720
2006425125435
42525435
4977,10
2821
2010425145235
42545235
4978,81
2821
2014325175125
3257525
4980,34
3019
201832111725
32111725
4981,62
2722
202231913626
31913626
4977,17
2623
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se respektive tidigare kommun; Olofströms köping, Kyrkhults landskommun eller Jämshögs landskommun.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022-2026
Ordförande S Morgan Bengtsson
Förste vice ordförande C Rolf Jönsson
Andre vice ordförande SD Tommy Holmgren

Källa:[17]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Stig Janzon 1982 31 december 1999[18] Socialdemokraterna
  Margaretha Olsson 2000 10 september 2012[19] Socialdemokraterna
  Sara Rudolfsson 10 september 2012-Sommaren 2019[20] Sommaren 2019 Socialdemokraterna
  Morgan Bengtsson Sommaren 2019-[21] Socialdemokraterna

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande 2022-2026 Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Byggnadsnämnden S Pirjo Veteli S Patrik Sjöstedt KD Glenn Bengtsson
Krisledningsnämnden S Morgan Bengtsson C Rolf Jönsson SD Tommy Holmgren
Kultur- och fritidsnämnden S Christoffer Danielsson S Jens Lönquist-Roos SD Roal Bencic
Socialnämnden S Miroslav Milurovic C Karin Nordvall M Patrik Krupa
Utbildningsnämnden S Tamam Abou Hamidan C Malin Åman SD Peter Stenberg
Valnämnden S Håkan Björkman S Marie Rosén SD Max Nielsen

Källa:[17]

Valresultat 2022

[redigera | redigera wikitext]

Partiers starkaste valdistrikt vid kommunvalet 2022:

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Olofström C 44,71  % 38,00  %
SD Olofström-Vilshult 31,65  % 26,51  %
C Kyrkhult-Hemsjö 15,88  % 11,56  %
M Vilboken 12,76  % 11,30  %
V Olofström C 6,33  % 5,02  %
KD Vilboken 6,28  % 4,61  %
L Jämshög 1,53  % 0,94  %
OD Oredslund 1,63  % 0,81  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet präglades kommunens näringsliv främst av tillverkningsindustrin, som stod för nästan hälften av arbetstillfällena. Huvudaktören var Volvo Personvagnar AB och Olofströmsverken, belägna i centralorten. Utöver detta fanns flera små och medelstora företag inom metall- och transportsektorn. Intressant att notera är att kommunen själv var den näst största arbetsgivaren efter Volvo.[9]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen korsas av länsvägarna 116 och 121, medan länsväg 119 sträcker sig genom den norra delen och länsväg 126 genom den östra delen av kommunen.[9]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 13 038 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 178:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Olofströms kommun 1810–2020[22][23]
ÅrFolkmängd
1810
  
5 637
1820
  
6 562
1830
  
7 690
1840
  
8 411
1850
  
9 268
1860
  
10 038
1870
  
10 048
1880
  
10 777
1890
  
10 572
1900
  
10 803
1910
  
10 527
1920
  
10 398
1930
  
9 600
1940
  
10 934
1950
  
11 512
1960
  
13 841
1970
  
17 565
1975
  
17 187
1980
  
15 630
1985
  
15 017
1990
  
15 054
1995
  
14 893
2000
  
14 005
2005
  
13 391
2010
  
12 988
2015
  
13 170
2020
  
13 311
Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 461, eller 26,56 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 031 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 980, eller 21,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 637 den 31 december 2002).[24]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Olofströms kommun 13 031 personer. Av dessa var 2 761 personer (21,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]

Vid Mörrumsån finns Ebbamåla bruk, ett mini-industrilandskap som återspeglar industrialiseringen och fungerar som en industrihistorisk park. Från 1890 och framåt växte här upp ett flertal fabriker; kimröksfabrik, stärkelsefabrik, spritfabrik, träullsfabrik och ett mejeri. Mörrumsån utnyttjades för vattenkraft genom ett kraftverk som fortfarande idag genererar elektricitet. Ebbamåla Bruk är nu en levande kulturmiljö. År 2016 tilldelades Ebbamåla bruk Region Blekinges kulturpris.[26]

Blasonering: I fält av guld en stolpvis ställd svart smideshammare, omgiven av elva i cirkel ordnade svarta rundlar.

Olofströms köpings kommunfullmäktige beslöt på sammanträde den 30 aug 1949 att godkänna ett av de förslag till vapen som riksheraldikerämbetet (Riksarkivet) föreslagit för köpingen. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t den 10 augusti 1950.

Även de båda landskommunerna Jämshög och Kyrkhult hade vapen, fastställda 1947 respektive 1940, var giltighet dock upphörde 1967 i samband med sammanläggningen med den dåvarande Olofströms köping.

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik Karlshamns tingsrätt
  9. ^ [a b c] ”Olofström - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/olofstr%C3%B6m. Läst 20 januari 2024. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Blekinge&municipalities=Olofstr%C3%B6m&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 20 januari 2024. 
  12. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 54. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023. 
  13. ^
  14. ^ [a b c d e] ”Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 25 juli 2017. 
  15. ^ Socialdemokraterna styrde i minoritet.
  16. ^ Här är Olofströms nya politiska styre: "Friktionsfritt blir det inte" Hämtad 2022-09-25
  17. ^ [a b c] ”Kommunfullmäktige - Protokoll”. Olofströms kommun. https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/202/media/242302_105583_READONLY.PDF?1542103833. Läst 30 november 2018. 
  18. ^ ”Stig Janzon lämnar Olofström”. Sydöstran. 12 maj 2004. http://www.sydostran.se/olofstrom/stig-janzon-lamnar-olofstrom/. Läst 29 november 2017. 
  19. ^ ””Barnen viktigaste frågan””. Sveriges Television. 10 september 2012. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/tar-over-efter-margaretha-olsson. Läst 29 november 2017. 
  20. ^ ”Kommunalråd”. Olofströms kommun. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201033410/http://olofstrom.se/kommunalrad. Läst 29 november 2017. 
  21. ^ http://www.blt.se/olofstrom/maktkampen-i-olofstrom-avgors-i-kvall-170-medlemmar-ska-saga-sitt/
  22. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  23. ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. 
  24. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  25. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  26. ^ ”Kultur & historia i Olofström”. Visit Blekinge. https://www.visitblekinge.se/olofstrom/utforska. Läst 20 januari 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]