Omröstning med namnupprop – Wikipedia

Omröstning med (genom) namnupprop innebär i samband med omröstningar att var och en av de röstberättigade delger sitt ställningstagande muntligen (t.ex. "ja", "nej" eller "avstår") i tur och ordning efter att deras namn lästs upp. I regel registreras varje röstandes ställningstagande i protokoll eller liknande och är att anses som ett öppet omröstningsförfarande.

Omröstning med namnupprop kan användas bl.a. i Sveriges riksdag (när elektronisk omröstning inte är möjlig)[1][2], i amerikanska senaten[3] och representanthuset[4] och i Europaparlamentet[5].

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Riksdagsordning (2014:801) 11 kap. 10 § med tilläggsbestämmelserna 11.10.1 och 11.10.3.
  2. ^ För exempel på förfarande i Sveriges riksdag, se beslut om ärende KrU29 Tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher, Punkt 1 (Såvitt avser avslag på propositionen) från 15 juni 2006. Riksdagens webb-tv: https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/beslut/beslut_GTC320060615KrU29. Omröstning med namnupprop skedde eftersom sammanträden under en period var förlagda i andrakammarsalen, där voteringsanläggning inte fanns att tillgå (prot. 2005/06:134 s. 77).
  3. ^ Standing Rules of the Senate, rule XII Voting procedure.
  4. ^ Rules of the House of Representatives Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. of the 116 congress, Rule XX – Voting and Quorum Calls, section 3.
  5. ^ Europaparlamentets arbetsordning, Nionde valperioden (juli 2019), artikel 190.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Omröstning_med_namnupprop&oldid=46597366”