Orkidéer – Wikipedia

Orkidéer
Phalaenopsis
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassEnhjärtbladiga blomväxter
Liliopsida
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljOrkidéer
Orchidaceae
Vetenskapligt namn
§ Orchidaceae
AuktorJuss.
Utbredning
Underfamiljer

Orkidéer (Orchidaceae) [1] är en familj av enhjärtbladiga växter som beskrevs av Antoine Laurent de Jussieu. Orkidéer ingår i sparrisordningen.[1][2] Enligt Catalogue of Life omfattar familjen Orchidaceae 27 234 arter[1].

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Orkidéer är fleråriga örter med underjordiska jordstammar eller knöllika, näringslagrande rötter (amrötter); sällan utan klorofyll. Stjälk upprätt. Blad strödda eller sällan nästan motsatta, parallellnerviga, helbräddade. Blommor tvåkönade, oftast samlade i toppställda gles- eller mångblommiga ax eller klasar, någon gång ensamma.

Familjen är en av jordens artrikaste med nästan 800 släkten och omkring 30 000 arter. I Sverige har man funnit 44 arter fördelade på 23 släkten. Samtliga svenska orkidéer är fridlysta i hela landet.

De som i äldre tider samlade och pressade växter erfor att orkidéer i likhet med suckulenta växter, till exempel sedum, var mycket svåra att få torra. I dagsläget är dock samtliga orkidéarter i Sverige fridlysta. Moderna botaniker använder sig av fotografering för att dokumentera sina fynd.

Odling

[redigera | redigera wikitext]

Orkidéer är numera vanliga krukväxter i svenska hem, särskilt den så kallade brudorkidén (Phalaenopsis). Orkidéer skall inte planteras i vanlig krukväxtjord, utan i luftig kompost (särskild orkidéjord finns att köpa). De behöver inte vattnas ofta, någon gång varannan vecka räcker bra. Vid vattning sänks orkidén med odlingskrukan ner i rumstempererat vatten i ca fem min och får därefter droppa av ordentligt innan den sätts tillbaka i ytterkrukan. Viktigt att tänka på är att det absolut inte får komma vatten i bladrosetten då detta lätt förorsakar röta, speciellt viktigt under de kalla årstiderna med sämre avdunstning.[3]

Sedan brudorkidén har blommat, kan stängeln lämnas orörd. Ofta kommer då nya förgreningar och nya blommor. Först när en stängel vissnat och torkat in, tas den bort. Se också Semi-hydroponic för odling av orkideer. Detta gäller framförallt när blomstjälken saknar förgreningar, underarter med förgrenade blomstjälkar blommar mer sällan om på gamla stjälkar. Grundregeln får dock vara att inte klippa bort en stjälk helt förrän den är helt intorkad.[4]

Släkten

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Catalogue of Life ingår följande släkten i familjen:

Arter i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Anacamptis

morio, Göknycklar
pyramidalis, Salepsrot

Calypso

bulbosa, Norna

Cephalanthera

damasonium, Storsyssla (Stor skogslilja)
longifolia, Svärdsyssla (Vit skogslilja)
rubra, Rödsyssla (Röd skogslilja)

Chamorchis

alpina, Dvärgyxne

Coeloglossum

viride, Grönkulla

Corallorhiza

trifida, Korallrot

Cypripedium

calceolus, Guckusko

Dactylorhiza

incarnata, Ängsnycklar
incarnata ssp. ochroleuca, Vaxnycklar
incarnata ssp. cruenta, Blodnycklar
lapponica, Lappnycklar
maculata, Jungfru Marie nycklar
maculata ssp. fuchsii, Skogsnycklar
majalis, Majnycklar
sambucina, Adam och Eva
sphagnicola, Mossnycklar
traunsteineri, Sumpnycklar

Epiogium

aphyllum, Skogsfru

Epipactis

atroubens, Purpurknipprot
helleborine, Skogsknipprot
phyllanthes, Kal knipprot
palustris, Kärrknipprot

Goodyera

repens, Knärot

Gymnadenia

conopsea, Brudsporre (Brudgran)
odoratissima, Doftyxne (Luktsporre)
nigra, Brunkulla
runei, Brudkulla

Hammarbya

paludosa, Myggblomster

Herminium

monorchis, Honungsblomster

Leucorchis

albida, Vityxne
albida ssp. straminea, Fjällyxne

Liparis

loeselii, Gulyxne

Listera

cordata, Spindelblomster
ovata, Tvåblad

Microstylis

monophylla, Knottblomster

Neotinea

ustulata, Krutbrännare

Neottia

nidus-avis, Nästrot

Ophrys

insectifera, Flugblomster

Orchis

laxiflora ssp. palustris, Kärrnycklar
mascula, Sankt Pers nycklar
militaris, Johannesnycklar
spitzelii, Alpnycklar

Platanthera

bifolia ssp. bifolia, Ängsnattviol
bifolia ssp. latiflora, Skogsnattviol
chlorantha, Grönvit nattviol
obtusata ssp. oligantha, Lappyxne (Lappfela)

Spiranthes

spiralis, Skruvax

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (26 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17062540. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Dyntaxa Orchidaceae
  3. ^ Orkidé, Wilma och Brian Rittershausen
  4. ^ Orkidéer i natur och odling av Arne Sanfridsson

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Katalogdata
​​​ • BioLib: 3388​ • Dyntaxa: 2002692​ • EoL: 8156​ • GBIF: 7689​​ • Tropicos: 42000388​ • Inaturalist: 47217​ • ITIS: 43397​​ • NCBI: 4747​ • Fossilworks: 55864​ • WoRMS: 414854​​​ • IPNI: 30000046-2​​​​​ • GRIN: 798​ • FNA: 10638​ • FOC: 10638​​ • Watson & Dallwitz: orchidac​​​​​​ • Plazi: FE514B44-9E44-C00B-FEF3-F9BC6F23EBAD, 7C1116F0-FF97-3D6C-CBBD-55FCC946DD3C, BD9DF39A-780C-52AB-A374-229AEB6C3D44, 457FF032-FFA3-842A-FEF4-5390FCFBCD41, 03E787D7-FFE1-2223-999A-FB52FE36F801, 9CE8C6C5-38B7-E1FE-BE48-55C1FDB128FE​​​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Orkidéer&oldid=55678826”