Vattenbindningskurva – Wikipedia

En vattenbindningskurva är ett diagram, som visar hur markens vatteninnehåll varierar med tensionen. På x-axeln plottas markens vattenhalt, på y-axeln plottas tensionen, antingen på en logaritmisk skala eller uttryckt med storheten pF.

På grund av markens kapillaritet, beror kurvans utseende på markens porstorleksfördelning. Således framgår bl.a. mängden dränerbart markvatten, mängden växttillgängligt vatten och vattenhalten vid den permanenta vissningsgränsen i vattenbindningskurvan. Även effekterna av hysteresis kan synliggöras.

Med hjälp av en vattenbindningskurva, kan storleken på det omättade flödet bedömas i marken. Tillsammans med en tensiometer, kan kurvan även användas för att bedöma det aktuella bevattningsbehovet.

Vattenbindningskurvan kallas även pF-kurva, och ibland avsugningskurva eller bindningskarakteristiska.