PS-65 – Wikipedia

PS-65
Radarn R130 Katten på Furillen, 1967.
Radarn R130 Katten på Furillen, 1967.
Beskrivning
TypSpaningsradar
LandSverige
TillverkareCSF
Selenia
Oskarshamns varv
Data
Frekvens1270-1370 MHz
Effekt2,3 MW
Räckvidd330 km
Lobbredd1,25°
Pulsbredd4 μs
Pulsrepeterfrekvens250 Hz
Antenndata
AntenntypCosekant-kvadrat
Svephastighet3 eller 6 varv/min.
Data från:[1][2]

PS-65 var ett radarsystem som användes för höghöjdsspaning av det svenska flygvapnet. Systemet ersatte en del av de gamla PS-16-stationerna och kompletterade de stora PS-08-stationerna som hade uppförts i de mest prioriterade sektorerna i södra Sverige. De tre sista stationerna införskaffades med hjälp av de extra anslag som försvaret fick för att minska skadeverkningarna av spionen Stig Wennerströms avslöjanden av hemliga svenska försvarsanläggningar.[3]

Stationens elektronikutrustning var tillverkad i Frankrike av Compagnie générale de télégraphie Sans Fil (CSF). Antennen, som var av typ cosekant-kvadrat var tillverkad av Selenia, Italien. Vridbord med roterande mast var tillverkat av Oskarshamns varv. Indikatorutrustningen inköptes från Standard Radio & Telefon i Sverige. Installation och driftsättning utfördes av Svenska Radioaktiebolaget. PS-65 var flygvapnets första markradar som var försedd med utrustning för fastekodämpning (FEU), för att minska störningar från marken. Stationen var även försedd med störskyddsutrustning bestående av ett antal mottagare och filter som kunde kopplas in i händelse av avsiktlig eller atmosfärisk störning.

Stationer[1][2]
Nummer FAR-signal Informationsmottagare I bruk Plats
STRIL 50 STRIL 60
R180 Orren LFC O2 RRGC O5 S 1964–1992 Vindö/Skarpö
R170 Gåsen LFC S2 LFC S2 1964–1991 Karlskrona
R130 Katten LFC G1 O1 G 1965–1993 Furillen
R40 Hjorten LFC N3 NN 1964–1992 Härnösand
R100 Uven LFC S1 LFC S1 1966–1992 Kivik
R220 Laxen LFC ÖN3 LFC ÖN3 1964–1990 Murjek
R210 Tackan LFC ÖN3 S 1975–1993 Lövånger
R70 Krabban LFC W2 1975–1992 Väröbacka
R160 Lommen RRGC O5 M 1975–1993 Söderhamn
  1. ^ [a b] ”Spaningsradar PS-65”. Bergrum.se. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820212750/http://www.bergrum.se/sverige/militart/flygvapnet/radar/ps65.html. Läst 7 maj 2009. 
  2. ^ [a b] Erlandsson, Rune (8 augusti 1995). "Spaningsradar PS-65/F" (PDF). FHT: Försvaret Historiska Telesamlingar - Urvalsgrupp Flygvapnet. F03/04 Läst 7 maj 2009.
  3. ^ Gardh, Karl. ”FÖRSTUDIE ANGÅENDE DEN HISTORISKA” (PDF). FHT: Försvaret Historiska Telesamlingar. http://www.fht.nu/Dokument/Flygvapnet/flyg_publ_dok_radarutvecklingen_inom_flygvapnet.pdf. Läst 27 december 2011. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Darwall, Bjarne (2004). Luftens dirigenter. Nässjö: Air Historic Research. ISBN 91-973892-6-9 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]