Partikel (lingvistik) – Wikipedia

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Partikel är en ganska vag grammatisk term som oftast avser oböjliga "småord".^[1] vilka inte naturligt hör hemma i de mer etablerade ordklasserna adverb, konjunktioner, prepositioner och interjektioner. I svenskan kallas till exempel ju, nå och väl för diskurspartiklar. Engelskans well, spanskans bueno och portugisiskans bom är också partiklar om de inleder en sats.

I grammatiska beskrivningar av kinesiska, japanska och koreanska har termen en given plats. I kinesiskan uttrycks till exempel tempus med hjälp av partiklar. Termen frågepartikel är etablerad för språk som ryskan, polskan och finskan. Partiklar behöver inte alltid vara självständiga ord; de kan vara påhängda morfem, som frågepartikeln i finskan. Termen partikel används ofta för morfem som används för att bilda indefinita och negerade pronomen i ryskan.

En speciell och väldefinierad typ av partiklar är verbpartiklar. Se även partikelverb.