Patrik Reutersvärd (1886–1971) – Wikipedia

Patrik Reuterswärd
Född14 november 1886
Växjö stadsförsamling[1][2][3], Sverige
Död8 augusti 1971 (84 år)
Stockholm[3]
BegravdSkogskyrkogården[4]
Medborgare iSverige
Utbildad vidKonsthögskolan Valand, [3]
SysselsättningArkitekt, målare
FöräldrarKnut Axel Herman Reutersvärd
SläktingarFritz Reutersvärd (syskon)[2]
Redigera Wikidata
För fler med liknande namn, se Patrik Reuterswärd.

Patrik Knutsson Reutersvärd, född 14 november 1886 i Växjö, död 8 augusti 1971 i Stockholm, var en svensk målare och grafiker.

Efter att ha arbetat ett tiotal år som banktjänsteman studerade Reutersvärd konst vid Valands målarskola i Göteborg 1918–1919 därefter var han bosatt i Frankrike fram till 1932 och studerade vid bland annat Académie Moderne och under studieresor till Nederländerna. Italien och Spanien. Separat ställde han ut i Göteborg 1921 och tillsammans med Sigurd MöllerSvensk-franska konstgalleriet i Stockholm 1927 samt tillsammans med Fritiof Schüldt och Gunnar SvenssonMalmö museum 1930. Han medverkade i ett stort antal av Färg och Forms och Svensk-franska konstgalleriets samlingsutställningar samt i en rad av Riksförbundet för bildande konsts vandringsutställningar. Hans konst består av stilleben, stadsutsikter, interiörer, figurer och landskapsmotiv med strandmotiv från Skåne och Öland. Som illustratör illustrerade han bland annat Adolf Reutersvärds Den gröna skogens sagor[5].

Reutersvärd finns representerad vid Moderna museet[6], Göteborgs konstmuseum[7], Malmö museum, Östergötlands museum, Norrköpings konstmuseum[8], Västerås konstmuseum, Smålands museum[9], Kalmar konstmuseum, Borås konstmuseum, Gävle museum och Kunsthalle i Hamburg.

Patrik Reutersvärd var son till överstelöjtnant Knut Axel Herman Reutersvärd och Elisabeth (Betty) Lindström och från 1928 gift med gymnastikdirektören Margareta Bager samt bror till Fritz Reutersvärd och farbror till Oscar Reutersvärd och Blanche Reuterswärd-Hallström.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 26 april 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 26 april 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Svenska Dagbladet, 11 augusti 1971, s. 7, läs online, läst: 26 april 2019 .[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 april 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris
  6. ^ Moderna museet
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020 
  9. ^ Smålands museum