Pehr Adlerfelt – Wikipedia
Pehr Adlerfelt | ||
---|---|---|
Titlar | ||
Tidsperiod | 1708−1710 | |
Tidsperiod | 1710−1712 | |
Tidsperiod | 1712−1719 | |
Tidsperiod | 1719−1743 | |
Tidsperiod | 1720−1743 | |
Minister i Köpenhamn | ||
Tidsperiod | 1720−1725 | |
Tidsperiod | 1739−1743 | |
Tidsperiod | 1739−1743 | |
Yrke | Diplomat | |
Militärtjänst | ||
I tjänst för | Sverige | |
Tjänstetid | 1700−1743 | |
Enhet | Svea livgarde | |
Befäl | Närke-Värmlands regemente Bergsregementet Adlerfeltska regementet | |
Slag/krig | Stora nordiska kriget | |
Politik | ||
Parti | Holsteinska partiet | |
Annat parti | Hattpartiet | |
Medlem av sekreta utskottet | ||
| ||
Personfakta | ||
Personnamn | Pehr Adlerfelt | |
Född | 4 juli 1680 | |
Nationalitet | Sverige | |
Död | 27 juni 1743 (62 år) Gustav Adolfs torg i Stockholm, Sverige | |
Dödsorsak | Skjuten till döds under Dalupproret | |
Släkt | ||
Frälse- eller adelsätt | Adlerfelt | |
Far | Karl Johansson Adlerfelt | |
Mor | Rebecka von Hagen | |
Släktingar | Gustaf Adlerfelt (bror) | |
Familj | ||
Gift | 27 oktober 1742 | |
Make/maka | Charlotta Juliana von Bautzen | |
Pehr Adlerfelt, född 4 juni 1680 i Stockholm, död 22 juni 1743, var en svensk friherre och riksråd.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Pehr Adlerfelt var son till hovkamreraren Carl Johansson, adlad Adlerfelt, och Rebecka von Hagen, samt bror till Gustaf Adlerfelt.
Adlerfelt ingick vid 20 års ålder i Karl XII:s här, med vilken han deltog i slaget vid Narva, fälttåget i Kurland, belägringen av Thorn, och drabbningen vid Holofzin. Han innehade ett stort antal höga befälsposter i den svenska armén och deltog med utmärkelse i fälttåget ända till slaget vid Poltava, där han blev tillfångatagen. Han blev dock snart frigiven och återvände till Sverige.
Senare deltog Adlerfelt i slaget vid Gadebusch (1712), där han mycket bidrog till segern, samt i försvaret av Stralsund (1715), följde därefter Karl XII på fälttåget i Norge, varefter han utnämndes till generalmajor av infanteriet 1719 och friherre 1720.
Adlerfelt användes efter kungens död mest i civila värv. Han blev till exempel envoyé vid danska hovet 1721. Hans förtjänster belönades slutligen med rådsvärdigheten 1739. Han blev skjuten på Norrmalms torg (nuvarande Gustav Adolfs torg) i Stockholm under dalkarlarnas uppror, vilket han blivit utsänd att stilla.
Adlerfelt var gift med Catharina Juliana von Bautzen och far till Carl Adlerfelt.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Adlerfelt, 2. Per, 1904–1926.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Adlerfelt, 2. Per Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.