Personer i Sverige födda i Storbritannien – Wikipedia

Personer i Sverige födda i Storbritannien
Storbritannien Storbritannien · Sverige Sverige
Antal sammanlagt
28 445 (31 december 2017)
varav 27 685 födda i Storbritannien och 760 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Storbritannien.[1]
Språk

svenska · engelska

Till personer i Sverige födda i Storbritannien räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Storbritannien (Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland). Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2021 i Sverige sammanlagt cirka 32 000 personer födda i Storbritannien.[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 56 855 personer som antingen själva var födda i Storbritannien eller hade minst en förälder som var det. Migrationen från de brittiska riksdelarna till Sverige har pågått alltsedan Sveriges stormaktstid.

Colin Campbell, svensk-skotsk affärsman.

Mellan sent 1500-tal och under hela Sveriges stormaktstid tog flera skotska officerare värvning i Sveriges armé. Under 1800-talets industrialisering av Sverige kom framför allt skottar spela en betydelsefull roll när mekaniska verkstäder startades upp.[2]

Brittiska köpmän vistades framför allt på Sveriges västkust, och Svenska Ostindiska Companiet bildades 1731 med hjälp av brittiskt kapital.[3] En av handelskompaniets grundare, Colin Campbell, var dessutom skotte.[4] Bland andra som med dithörande börd utmärkt sig i Sverige märks William Chalmers, och släkten Dickson.[5]

Den svenska kuststaden Göteborg blev tidigt en bosättningsort för britter som sökte göra sig kapital av affärer och entreprenörskap.[4]

Från 1970-talet sökte sig många engelska fotbollsspelare till svenska klubblag, sedan Fotbollsallsvenskan 1974 öppnats för icke-svenska spelare.[6] Även tränare som Roy Hodgson och Bob Houghton har nått framgångar.[7]

I Sverige finns sedan en tid tillbaka flera skotska föreningar, som räknar både skottar och svenskar som medlemmar.[2]

En betydande andel av de britter som uppehåller sig i Sverige tillhör yrkesgruppen engelsklärare.[3]

Historisk utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Födda i Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]
Personer i Sverige födda i Storbritannien 1900–2022[8][9][10]
År Folkmängd
1900
  
779
1930
  
1 270
1950
  
2 071
1960
  
2 738
1970
  
5 378
1980
  
8 243
1990
  
11 378
2000
  
14 602
2001
  
15 458
2002
  
16 055
2003
  
16 428
2004
  
16 798
2005
  
17 175
2006
  
17 788
2007
  
18 486
2008
  
19 460
2009
  
20 368
2010
  
20 839
2011
  
21 883
2012
  
22 670
2013
  
23 341
2014
  
24 399
2015
  
25 266
2016
  
26 442
2017
  
27 685
2018
  
28 976
2019
  
29 979
2020
  
31 035
2021
  
31 993
2022
  
32 575
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.
  1. ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 25 mars 2018. 
  2. ^ [a b] ”Skottar”. Immigrantinstitutet. Arkiverad från originalet den 27 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170227150323/https://www.immi.se/encyklopedi/S#Skottar. Läst 27 februari 2017 (via Internet Archive). 
  3. ^ [a b] ”Engelsmän”. Immigrantinstitutet. Arkiverad från originalet den 28 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170228090650/https://www.immi.se/encyklopedi/E#Engelsmän. Läst 27 februari 2017 (via Internet Archive). 
  4. ^ [a b] Griberg, Sara (6 maj 2017). ”Skottarna fick Göteborg att sjuda”. Släkthistoria. https://slakthistoria.se/livet-forr/skottarna-moderniserade-sverige. Läst 9 oktober 2022. 
  5. ^ ”Skottar kommer till Sverige”. Sveriges Radio. 22 januari 2006. https://sverigesradio.se/artikel/778480. Läst 9 oktober 2022. 
  6. ^ Hans Abrahamsson (21 juli 2006). ”Importsvenskan”. Sportbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/article10862370.ab. Läst 23 februari 2017. 
  7. ^ Cian Lund (2 juni 2001). ”Lördagsreportaget: En blågul systemhistoria”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/arkiv/sport/lordagsreportaget-en-blagul-systemhistoria/. Läst 24 februari 2017. 
  8. ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 25 mars 2018. 
  9. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 25 mars 2018. 
  10. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Lagercrantz, Bo; Berg, Jonas (1962). Scots in Sweden. Stockholm 
  • Th. A, Fischers (1977) (på engelska). The Scots in Sweden: Being a Contribution Towards the History of the Scot Abroad. Edinburgh