Peter Eriksson (politiker) – Wikipedia

För den moderata poltikern med samma namn, se Peter Eriksson (moderat).
Peter Eriksson

Peter Eriksson 2008.

Tid i befattningen
21 januari 201917 december 2020
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Isabella Lövin
Efterträdare Isabella Lövin (tf.)

Tid i befattningen
25 maj 201621 januari 2019
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Mehmet Kaplan
Efterträdare Per Bolund

Mandatperiod
2014–2019
Tid i befattningen
2014–2016
Efterträdare Jakop Dalunde

Tid i befattningen
12 maj 2002–21 maj 2011
tillsammans med Maria Wetterstrand
Företrädare Matz Hammarström
Efterträdare Gustav Fridolin

Mandatperiod
1994–1998
1998
2002–2006
2006–2010
2010–2014
Valkrets Östergötlands län
Ordförande i
konstitutionsutskottet (2010–2014)

Född 3 augusti 1958 (66 år)
Säby församling, Jönköpings län
Politiskt parti Miljöpartiet de gröna
Yrke ekonom[källa behövs]
Webbplats mp.se (arkiverad)

Lars-Johan Peter Eriksson, född 3 augusti 1958 i Säby församling, Jönköpings län,[1] är en svensk politiker (miljöpartist) som var språkrör för Miljöpartiet de gröna mellan 2002 och 2011 tillsammans med Maria Wetterstrand. Han var riksdagsledamot 1994–1998 och 2002–2014, kommunalråd i Kalix kommun 1999–2004, ledamot av Europaparlamentet 2014–2016, bostads- och digitaliseringsminister 2016–2019 samt biståndsminister 2019–2020.[2][3][4]

Peter Eriksson föddes i Tranås i Småland som son till varuhuschefen Allan Eriksson och restaurangarbetaren Ulla-Berith Svensson.[5] Han växte upp i sörmländska Strängnäs, där han gick i grund- och gymnasieskola.[6] På fritiden spelade han fotboll i IK Viljan.[6] Eriksson studerade till gymnasielärare i samhällskunskap och ekonomi vid Uppsala universitet och avlade examen 1983.[5] Han arbetade sedan som lärare i grund- och gymnasieskolan under några år.[6]

Senare flyttade Eriksson till Norrbotten och det var först då han på allvar började engagera sig i politiken.[6] Han är gift, har två barn och är bosatt i Kalix.[7]

Politisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha sytt ihop en sjupartikoalition efter valet 1998 blev Peter Eriksson kommunalråd i Kalix kommun och lämnade riksdagen. Peter Eriksson blev då även Miljöpartiets första ordförande i kommunstyrelsen någonsin.[8] Under tiden som kommunstyrelseordförande i Kalix var han pådrivande för ett antal demokratiprojekt i kommunen, där bland annat e-folkomröstningar och kommunala rådslag genomfördes. I 2002 års val till Kalix kommunfullmäktige gjorde Miljöpartiet de gröna sitt bästa resultat i ett kommunalval någonsin – partiet fick 43,7 procent av rösterna.[9]

Efter stor turbulens i samband med dåliga opinionssiffror för Miljöpartiet ställde Eriksson upp som språkrör vid kongressen i maj 2002, en kandidatur som offentliggjordes bara en dag innan själva valet skedde. Eriksson vann språkrörsvalet över Carl Schlyter och tillträdde som språkrör tillsammans med Maria Wetterstrand. Vid valet samma höst blev han åter riksdagsledamot.

Eriksson har varit ledamot av riksdagens konstitutionsutskott 1994–1998, EU-nämnd 1997–1998 och finansutskott 1998. Efter riksdagsvalet 2010 blev han ordförande i konstitutionsutskottet och ledamot i Riksbanksfullmäktige.

Han valdes i valet 2014 till ledamot av Europaparlamentet och lämnade därmed sin plats i riksdagen. I Europaparlamentet var Eriksson ledamot av utskottet för industrifrågor, forskning och energi och suppleant i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.[10]

I samband med att regeringen Löfven I ombildades den 25 maj 2016, till följd av att Åsa Romson och Mehmet Kaplan avgått som ministrar, tillträdde Peter Eriksson som bostads- och digitaliseringsminister och lämnade därför sitt uppdrag som EU-parlamentariker.[11] När regeringen Löfven II tillträdde i januari 2019 utsågs Eriksson till Sveriges biståndsminister med placering på Utrikesdepartementet.[7] I december 2020 meddelade han sin avgång.[3][4]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, Version 1.01, Sveriges Släktforskarförbund: Eriksson, Lars-Johan Peter
  2. ^ Regeringskansliet. ”Regeringsombildning 25 maj 2016”. Pressmeddelande. Läst 25 maj 2016.
  3. ^ [a b] ”Digital pressträff med Peter Eriksson”. regeringen.se. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/digital-presstraff-med-peter-eriksson-17-december/. Läst 17 december 2020. 
  4. ^ [a b] ”Peter Eriksson lämnar regeringen”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/peter-eriksson-lamnar-regeringen. Läst 17 december 2020. 
  5. ^ [a b] ”Peter Eriksson (MP) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/peter-eriksson_265692db-b362-11d5-8077-0040ca16072a. Läst 24 januari 2019. 
  6. ^ [a b c d] ”Peter Eriksson: ’Jag älskar Strängnäs’” P4 Morgon Sörmland, Sveriges Radio. Publicerad: 10 augusti 2011. Läst: 24 juni 2012
  7. ^ [a b] ”CV Peter Eriksson”. Regeringskansliet. 22 januari 2019. Arkiverad från originalet den 24 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190124041309/https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/peter-eriksson/cv-peter-eriksson/. Läst 23 januari 2019. 
  8. ^ SverigesRadio.se
  9. ^ Petzell, Sophie, ”Peter Eriksson profet i Kalix” Dagens Nyheter 2002-09-16.
  10. ^ ”Peter ERIKSSON”. www.europarl.europa.eu. http://www.europarl.europa.eu/meps/sv/124937/PETER_ERIKSSON_home.html. Läst 25 september 2015. 
  11. ^ Nordlund, Stig (25 maj 2016). ”Peter Eriksson blir minister”. www.kuriren.nu. https://www.kuriren.nu/nyheter/peter-eriksson-blir-minister-8860852.aspx. Läst 23 januari 2019. 
  12. ^ ”https://www.forseti.is/f%C3%A1lkaor%C3%B0an/orduhafaskra/ (på islandska)”. https://www.forseti.is/f%C3%A1lkaor%C3%B0an/orduhafaskra/. Läst 8 mars 2020. 
  13. ^ ”Le onorificenze della Repubblica Italiana”. www.quirinale.it. https://www.quirinale.it/onorificenze/insigniti/357166. Läst 4 mars 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Matz Hammarström
Lotta Hedström
Miljöpartiet de grönas språkrör
tillsammans med Maria Wetterstrand
2002–2011
Efterträdare:
Gustav Fridolin
Åsa Romson
Företrädare:
Berit Andnor
Konstitutionsutskottets ordförande
2010–2014
Efterträdare:
Andreas Norlén
Företrädare:
Mehmet Kaplan
Sveriges bostadsminister
2016–2019
Efterträdare:
Per Bolund
Företrädare:
Isabella Lövin
Sveriges biståndsminister
2019–2020
Efterträdare:
Isabella Lövin (tf.)