Peter Fredriksson (nationalekonom) – Wikipedia

För liknande namn, se Peter Fredriksson.

Peter Fredriksson född 1967, är en svensk nationalekonom och ämbetsman.

Biografi

Fredriksson blev filosofie doktor vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet år 1997 på en avhandling^[1] om arbetsmarknadsekonomi och arbetade på institutionen fram till år 2006. Han blev docent vid Uppsala universitet år 2001 och adjungerad professor vid samma universitet år 2007. År 2006 utsågs Fredriksson till generaldirektör för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. År 2010 lämnade han IFAU för att tillträda en tjänst som professor vid Stockholms universitet. År 2016 återvände han till Uppsala universitet som professor i nationalekonomi.

Fredrikssons forskning är inom fältet arbetsmarknadsekonomi och berör olika frågor av både mikroekonomisk och makroekonomisk karaktär, till exempel arbetslöshet, integration, utbildning. Han har även utvecklat empiriska utvärderingsmetoder. Hans forskning har publicerats i framstående nationalekonomiska tidskrifter såsom Quarterly Journal of Economics^[2] ^[3] och American Economic Review^[4].

Fredriksson har även författat populärvetenskapliga artiklar och böcker om framförallt utbildning^[5] och om arbetslöshetsförsäkringen^[6].

Fredriksson är medlem av Kungliga vetenskapsakademin sedan 2015 och var styrelseledamot av Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Sedan 2011 är Fredriksson medlem av priskommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne och sedan 2019 är han ordförande i samma kommitté.

Referenser

^ Fredriksson, Peter (1997) (på engelska). Education, migration and active labor market policy. Economic studies (Uppsala), 0283-7668 ; 28. Uppsala: Dept. of Economics [Nationalekonomiska institutionen], Univ. Libris 7763562. ISBN 91-87268-35-3
^ Edin PA, P Fredriksson och O Åslund ”Ethnic enclaves and the economic success of immigrants—Evidence from a natural experiment” , Quarterly Journal of Economics 118 (1), 329-357
^ https://academic.oup.com/qje/article-abstract/128/1/249/1839904 Fredriksson P, B Öckert och H Oosterbeek ”Long-term effects of classsize” Quarterly Journal of Economics, 128(1), sid 249-285.
^ Fredriksson P, L Hensvik och ON Skans, American Economic Review, 108(11), sid 3303-3338.
^ Björklund A, M Clark, P-A Edin, P Fredriksson och A Krueger (2005) "The market comes to education - An evaluation of Sweden's surprising school reform", Russel Sage Foundation
^ Holmlund B och P Fredriksson (2004) "Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?" Ekonomisk Debatt 32(4) sid 22-38.

Externa länkar

[1] Fredriksson, Peter (1997) (på engelska). Education, migration and active labor market policy. Economic studies (Uppsala), 0283-7668 ; 28. Uppsala: Dept. of Economics [Nationalekonomiska institutionen], Univ. Libris 7763562. ISBN 91-87268-35-3

[2] Edin PA, P Fredriksson och O Åslund ”Ethnic enclaves and the economic success of immigrants—Evidence from a natural experiment” , Quarterly Journal of Economics 118 (1), 329-357

[3] ttps://academic.oup.com/qje/article-abstract/128/1/249/1839904 Fredriksson P, B Öckert och H Oosterbeek ”Long-term effects of classsize” Quarterly Journal of Economics, 128(1), sid 249-285.

[4] Fredriksson P, L Hensvik och ON Skans, American Economic Review, 108(11), sid 3303-3338.

[5] Björklund A, M Clark, P-A Edin, P Fredriksson och A Krueger (2005) "The market comes to education - An evaluation of Sweden's surprising school reform", Russel Sage Foundation

[6] Holmlund B och P Fredriksson (2004) "Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?" Ekonomisk Debatt 32(4) sid 22-38.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]