Petrus Bång – Wikipedia
Biskop Petrus Bång | |
Kyrka | Svenska kyrkan |
---|---|
Stift | Narva och Ingermanlands stift, superintendent |
Period | 1678–1681 |
Företrädare | Erik Albogius |
Efterträdare | Johannes Gezelius d.y. |
Stift | Viborgs stift, biskop |
Period | 1681–1696 |
Företrädare | Henrik Carstenius |
Efterträdare | Petrus Laurbecchius |
Född | 1633 |
Död | 1696 |
Petrus Bång, född 1633 i Norrbro, Sverige och död 1696 i Viborg, Finland[1], var en teolog verksam i östra Sverige (dagens Finland och Ryssland).
Bång blev teologie professor i Åbo 1664, superintendent i Narva 1678 och biskop i Viborg 1681. En värdefull svensk kulturgärning utförde Bång som stiftschef i gränstrakterna. Han har ansett som en stridens man, strängt ortodox, men human och fördomsfri.
Han utgav en kommentar till Hebreerbrevet, ett arbete om sakramenten och Piscorum sveogothorum ecclesia seu historia ecclesiastica (1675), den svenska kyrkans historia från Adams tid, ett alster av samma överdrivna patriotism som Rudbecks Atlantica.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Lund 1930
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Risto Rantala ja Kaarina Turtia (red.) (1990). ”Bång, Petrus” (på (finska)). Otavan kirjallisuustieto. Helsinki: Otava. sid. 123
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- ”Bång, Petrus”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4083-1416928956689
- Holm, R.: Petrus Bång i Svenskt biografiskt lexikon (1927)
|