Petrus Erici Steuchius – Wikipedia

Petrus Erici Steuchius (uttalat ['stø:kɪɵs]), ursprungligen Stök, född 8 maj 1605 i Lerbo socken i Södermanland, död 16 december 1683 i Säbrå socken i Ångermanland, var en svensk kyrkoman.

Steuchius blev 1624 student vid Uppsala universitet och 1629 prästvigd. Han promoverades 1632 till magister samt utnämndes 1633 till physices lektor i Strängnäs, varefter han 1638 befordrades till teologie lektor och kyrkoherde i Fogdö. År 1644 utsåg drottning Kristina honom till hovpredikant och 1647 till förste superintendenten i Härnösands stift, över större delen av Norrland med tillhörande lappmarker. I detta ämbete arbetade han med stor energi. Han lärde sig bland annat finska och samiska för att själv kunna träda i beröring med befolkningen samt genomdrev inrättandet av flera folkskolor och även ett gymnasium och en trivialskola i Härnösand.

Steuchius var drivande i Härnösands häxprocesser 1674–1675.^[1] Under hösten förstnämnda år hade över tusen människor förhörts – av dessa var 365 barn. De som inte svarade som de skulle, fick tillbringa tid i "kistan" – en lokal under rådhuset med både arrest och tortyrkammare. Den 18 november 1674 avrättades åtta kvinnor, en månad senare ytterligare 30 personer, varav fyra män. Ryktet om de många avrättningarna av påstådda häxor nådde till slut huvudstaden som lyckades stoppa processerna året därpå.

Han var gift med Brigitta Ilsbodina, syster till Johannes Ilsbodinus och dotter till Strängnäs domprost Mattias Ilsbodinius, i sitt första äktenskap. Han gifte senare om sig med Elisabet Bruggman. Med första hustrun fick han sonen Mattias Steuchius som är stamfader för ätten Steuch.

• Lista över biskopar i Härnösands stift

• Steuchius, 1. Petrus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)