Pierre-Augustin Hulin – Wikipedia

Pierre-Augustin Hulin
Född6 september 1758[1][2][3]
Paris
Död9 januari 1841[1][3][4] (82 år)
Paris
BegravdMontparnassekyrkogården
Medborgare iFrankrike
SysselsättningOfficer[5], militär
Utmärkelser
Storofficer av Hederslegionen
Storkors av Réunionorden
Redigera Wikidata

Pierre-Augustin Hulin, född 6 september 1758, död 9 januari 1841, var en fransk militär, från 1808 greve.

Hulin deltog 1789 i Bastiljens stormning, ådrog sig under fälttågen i Italien Napoleon Bonapartes uppmärksahet och slöt sig nära till honom. 1803 blev Hulin generallöjtnant och presiderade 1804 – trots fullständig avsaknad av juristkunskaper i den krigsrätt som dömde Louis Antoine Henri de Bourbon till döden. Han blev senare kommendant i Paris och var som sådan 1812 den som stoppade Claude François de Malets kuppförsök. Han landsförvisades 1816 men fick tillstånd att återvända till Frankrike och levde därefter länge i fattigdom och blindhet.

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//1324/8, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6x66p0t, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Roglo, person-ID på Roglo: p=pierre+augustin;n=hulin.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 29 mars 2015.[källa från Wikidata]