Polisen i Finland – Wikipedia

Den finländska polisens symbol, med svärd och bekrönt lejon.
Finländsk polisbil.
Patrullbåt hos polisen i Helsingfors.
Finländsk polismotorcykel.
Finländska ridande poliser.

Polisväsendet i Finland utgörs av flera olika myndigheter. Den officiella, centrala benämningen är "Polisen" (finska: Poliisi), och den översätts till engelska som Police of Finland.[1] De två andra större polismyndigheterna är Gränsbevakningsväsendet (finska: Rajavartiolaitos) och Tullen (finska: Tulli; på svenska ibland förtydligat som Finska tullen[2]).

Indelning och verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Polisen i Finland är indelad i elva regionala polismyndigheter samt två riksenheter. De två riksenheterna är Centralkriminalpolisen[3] (CKP, finska: Keskusrikospoliisi) och Skyddspolisen (Skypo, finska: Suojelupoliisi).[4]

Det fanns i hela Finland år 2014 cirka 7 600 polistjänster.[5]

Finska polisen har cirka en miljon utryckningar om året. Det är mycket ovanligt att polisen använder sina tjänstevapen, vilket i medeltal sker vid tio utryckningar per år. Vid över hälften av dessa tillfällen handlar det om varningsskott. I medeltal från åren 2005–15 skadas 1 till 2 personer årligen till följd av skott från polis.[6]

Polisens grader och utbildning

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Polisens grader i Finland

Finska polisen använder tio olika tjänstegrader. "Uppifrån" är de tio graderna:[7]

  1. polisöverdirektör
  2. polisdirektör, chef för centralkriminalpolisen och chef för skyddspolisen, rektor för Polisyrkeshögskolan samt polischef för polisinrättningen i Helsingfors
  3. polischef
  4. polisöverinspektör, biträdande polischef vid polisinrättningen i Helsingfors och biträdande chef för riksomfattande polisenhet
  5. biträdande polischef
  6. polisinspektör och polisjurist
  7. överkommissarie
  8. kommissarie
  9. överkonstapel
  10. äldre konstapel
  11. yngre konstapel

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Poliser i Finland utbildas vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors. 2014 antogs 180 nya studenter till utbildningen, och av dessa antogs 20 på platser reserverade för svenskspråkiga. Att kunna behärska både finska och svenska sägs vara en extra yrkesmerit efter genomgången utbildning.[5]

Av de som utbildats till polis, gick 2014 cirka 180 arbetslösa.[5]

Åland

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Ålands polismyndighet

Åland har en egen polismyndighet, oberoende av Finska polisen. Den är direkt underställd Ålands landskapsregering.[8] Däremot har Ålands polismyndighets webbplats sedan år 2012 integrerats som en del av Finska polisens webbportal (poliisi.fi), efter att den tidigare skötts lokalt (via toppdomänen polisen.ax)[9]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 maj 2015.
  1. ^ Annual report. Arkiverad 7 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. poliisi.fi. Läst 16 maj 2015. (engelska)
  2. ^ "Tullens riksomfattande servicenummer". Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. tulli.fi. Läst 16 maj 2015.
  3. ^ "Centralkriminalpolisen". poliisi.fr. Läst 16 maj 2015.
  4. ^ "Skyddspolisen". Arkiverad 10 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. poliisi.fi. Läst 16 maj 2015.
  5. ^ [a b c] Viktorsson, Sören (2014-03-10): "Bistra tider för nya poliser i Finland". polistidningen.se. Läst 16 maj 2015.
  6. ^ Fagerström, Niklas (2005-01-15): "Mycket ovanligt att finländska polisen använder skjutvapen". yle.fi. Läst 16 maj 2015.
  7. ^ "Inrikesministeriets förordning om polisens uniform", 2 kap. 9§. finlex.fi. Läst 16 maj 2015.
  8. ^ "Välkommen till Ålands polismyndighets nya hemsida!". poliisi.fi. Läst 16 maj 2015. Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Jonsson, Axel: "”Poliisi” Ålands polismyndighet”?". Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. nyan.ax. Läst 16 maj 2015.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Polisen_i_Finland&oldid=56102346#Utbildning”