Pontisk-kaspiska stäppen – Wikipedia

Pontisk–Kaspiska stäppen
Stäppland
Del av	Eurasiska stäppen
I länderna	Bulgarien Kazakhstan Moldavien Rumänien Ryssland Ukraina
Area	994 000 km²
Stäppen sträcker sig ungefär från Donau till Uralfloden, kartan visar pontiska stäppen, som är den större delen av Pontisk-kaspiska stäppen.

Den pontiska–kaspiska stäppen, består av den kaspiska stäppen och den pontiska stäppen, och är ett stäppland som sträcker sig från Svarta havets norra stränder till det norra områdena runt Kaspiska havet. Stäppen sträcker sig från Dobruja i det nordöstra hörnet av Bulgarien och sydöstra Rumänien, genom Moldavien och södra och östra Ukraina, över ryska Norra Kaukasus, genom Södra och nedre Volga till västra Kazakstan, och gränsar till den kazakiska stäppen i öster, som båda utgör delar av den större eurasiska stäppen. Den pontiska–kaspiska stäppen utgör en del av palearktis och biomet utgörs av tempererade gräsmarker, savann och buskmarker.

Den pontokaspiska regionen i sin tur är en djurgeografisk region, och termen används främst om faunan i vattensystemen i Svarta havet, Kaspiska havet och Azovhavet.

I den klassiska antiken motsvarar området Cimmeria, Scythia och Sarmatia. Under flera årtusenden levde stammar av nomadiska ryttare på stäppen.

• 
  Streltsovskaya Steppe, ett bevarat område i Milove Raion i Luhansk oblast, Ukraina. på försommaren domineras stäppen ofta av fjädergräs.
• 
  Tulipa suaveolens en av de mest typiska vårblommorna på den pontisk-kaspiska stäppen.

Texten bygger delvis på översättningar från engelskspråkiga wikipedias text Pontic-Caspian steppe och tyskspråkiga wikipedias text Pontokaspis, lästa 2023-03-10

• Wikimedia Commons har media som rör Pontokaspiska regionen.