Prins August av Sverige och Norge – Wikipedia

Uppslagsordet ”Prins August” leder hit. För loket, se Prins August (lok). För hjulångaren, se S/S Prins August.
August
Prins August (1864)
Prins av Sverige och Norge
Ämbetstid 24 augusti 1831 – 4 mars 1873
Hertig av Dalarna
Ämbetstid 24 augusti 1831 – 4 mars 1873
Gemål Teresia av Sachsen-Altenburg
(sedan 16 april 1864)
Barn Inga barn
Personnamn Nikolaus August
Ätt Bernadotte
Far Oscar I av Sverige och Norge
Mor Drottning Josefina
Född 24 augusti 1831
Sverige Drottningholms slott, Stockholm, Sverige
Död 4 mars 1873 (41 år)
Sverige Kungliga slottet, Stockholm, Sverige
Begravd 13 mars 1873 Riddarholmskyrkan, Stockholm

Prins August längst till vänster på ett porträtt av kungafamiljen från 1857.
Loket Prins August.

Nikolaus August, född 24 augusti 1831Drottningholms slott, död 4 mars 1873Stockholms slott, var prins av Sverige och Norge och hertig av Dalarna.

August var yngste son till blivande kung Oscar I och drottning Josefina. Han blev liksom sina syskon uppfostrad under överinseende av Christina Ulrika Taube.

Han gifte sig den 16 april 1864 i Altenburg med prinsessan Teresia av Sachsen-Altenburg (1836–1914). Paret hade inga barn.

Han vistades 1849–53 tidtals som student vid Uppsala universitet, blev 1866 exercisinspektör för skärgårdsartilleriet och 1872 generallöjtnant. August hade ej sina bröders begåvning men var en hjärtegod, flärdlös person med en del originella sidor. Under sin ungkarlstid bodde han periodvis på Stjernsunds slott i Askersunds socken.

Prinsen har givit namn åt det tidiga svenska ångloket Prins August, vilket i sin tur – i beaktande av prinsens välkänt begränsade begåvning – givit upphov till uttrycket att vara "dummare än tåget".[1] Enligt Sveriges Järnvägsmuseum finns det dock inga belägg för detta, utan uttrycket "dummare än tåget" skall härröra från 1920-talet.[2] Han fick även ångfartyget S/S Prins August uppkallat efter sig. Den 10 december 1851 utsågs han till förste hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Prins August angreps av lungsäcksinflammation och avled efter några veckors sjukdom på Stockholms slott den 4 mars 1873 klockan 09.30.[3] Begravningen ägde rum nio dagar senare, den 13 mars, i Riddarholmskyrkan.[4]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Advokat Henri Bernadotte
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Karl XIV Johan
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jeanne de Saint Vincent
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Oscar I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rådman François Clary
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Drottning Desideria av Sverige och Norge
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rose Françoise Somis
 
 
 
Prins August
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vicomte Alexandre de Beauharnais
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Eugène av Leuchtenberg, vicekung av Italien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kejsarinnan Joséphine av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Joséphine av Leuchtenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Maximilian I Joseph av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Augusta Amalia av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lantgrevinnan Auguste av Hessen-Darmstadt
 
 
 


  • Edholm, Erik, Svunna dagar. Ur Förste Hovmarskalken Erik af Edholms dagböcker. Norstedts, 1944
  • Edholm, Erik, På Carl XV Tid. Ur Förste Hovmarskalken Erik af Edholms dagböcker. Norstedts, 1945
  • August (Nikolaus A.) i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  1. ^ Grünbaum, Catharina (2 mars 2006). ”Nu går språktåget”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/nu-gar-spraktaget/. Läst 1 maj 2016. 
  2. ^ Dick Harrison, 7 april 2015: Dummare än tåget, igen, läst 7 december 2019
  3. ^ Johannes Almén: Ätten Bernadotte, Biografiska anteckningar (Andra tillökade upplagan, Stockholm 1896) Andra delen sid.88-89
  4. ^ ”Hertigens af Dalarne begravning”. Dagens Nyheter: s. 1. 14 mars 1873. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1873-03-14/2503/1. Läst 4 mars 2016. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”460 (Sveriges och Norges stats-kalender / 1872)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sonkal/1872/0500.html. Läst 9 oktober 2017. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]