Provinsen Hohenzollern – Wikipedia

Hohenzollern
Hohenzollernsche Lande
Region
Hohenzollerns läge (markerat i rött) i Tyska riket 1871-1918.
Flagga Symbol
Land	Tyskland
Delstat	Preussen
Huvudstad	Sigmaringen
Area	1 142 km²
Folkmängd	68 282 (1905)
Befolkningstäthet	60 invånare/km²
Idag del av:	Baden-Württemberg
Karta över Hohenzollern.

Hohenzollern var en de facto preussisk provins mellan 1850 och 1946 och ursprungsområde för den tyska fursteätten Huset Hohenzollern.

Den bildade en lång, smal landsträcka, som omgavs i öster, norr och väster av Württemberg, i väster och söder av Baden, samt nio strödda enklaver i Baden och Württemberg. De flesta av invånarna var katoliker.

Provinsen, som till största delen är bergig (Rauhe Alb och i norr Schwarzwald), vattnas i söder av Donau och i norr av Neckar.

Jordbruk och boskapsskötsel var landets viktigaste näringsgrenar.

Provinsen Hohenzollern bildade regeringsområdet Sigmaringen, som underindelades i fyra ämter: Sigmaringen (huvudstad), Gammertingen, Hechingen och Haigerloch. Amtet Hechingen omfattade det forna furstendömet Hohenzollern-Hechingen eller det gamla grevskapet Hohenzollern (236 km²), de övriga furstendömet Hohenzollern-Sigmaringen (906 km²), som utgjordes av två, genom Hohenzollern-Hechingen skilda delar, "Oberland" och "Unterland".

I judiciellt hänseende lydde Hohenzollern under Oberlandesgericht i Frankfurt am Main och i katolska kyrkoärenden till ärkebiskopsstiftet Freiburg.

Efter Tysklands nederlag i andra världskriget upplöstes provinsen Hohenzollern och uppgick 1946 i Württemberg-Hohenzollern.

Idag ingår området i det tyska förbundslandet Baden-Württemberg, där det delats upp mellan kretsarna Sigmaringen och Zollernalbkreis som också omfattar områden som inte tillhörde Hohenzollern.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hohenzollern, 1904–1926.