Psomophis obtusus – Wikipedia
Psomophis obtusus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Familj | Snokar Colubridae |
Släkte | Psomophis |
Art | Psomophis obtusus |
Vetenskapligt namn | |
§ Psomophis obtusus | |
Auktor | (Cope, 1864) |
Synonymer | |
Liophis obtusus AMARAL 1929[2] Coronella obtusa BOULENGER 1885 Rhadinaea obtusa COPE 1864[3] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Psomophis obtusus[3] är en ormart som beskrevs av Cope 1864. Psomophis obtusus ingår i släktet Psomophis och familjen snokar.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Denna orm förekommer i södra Brasilien, södra Paraguay, Uruguay och norra Argentina. Habitatet utgörs av fuktiga delar av savannlandskapet Gran Chaco samt gräslandskapet Pampas. Psomophis obtusus har främst grodor som föda.[1] Honor lägger ägg.[5]
Beståndet hotas regionalt av landskapsförändringar. Hela populationen anses vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Arzamendia, V., Giraudo, A., Scott, N. & Scrocchi, G. 2014 Psomophis obtusus . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Amaral,A. do (1929) , Mem. Inst. Butantan, Sao Paulo, 4: 89
- ^ [a b] Cope, E.D. (1864) Descriptions of new American Squamata in the Museum of the Smtihsonian Institution., Proc. Acad. Nat. Sci. Philadelphia 15 [1863]: 100-106
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/psomophis+obtusus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b] Psomophis obtusus i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
|