Pulsar – Wikipedia

Pulsar

Animation över bildandet av en pulsar
En stjärna i ett binärt stjärnsystem har kollapsat till en neutronstjärna och börjar ta material från den kvarvarande stjärnan, även känt som ackretion (tillskott/tillväxt) inom astrofysiken. Materian som överförs får stjärnan att börja rotera snabbare och avge högenergistrålning och så småningom bildas en pulsar med en rotationshastighet på upp till 1000 gånger per sekund.

Förkortning: PSR
Prototypstjärna: RV Tauri
Närliggande variabeltyper: Röntgenbinärer innehåller ofta en pulsar och röntgenvariabler i stort är ofta pulsarer
Karaktäristika: Roterande neutronstjärnor som genererar regelbundna pulser av strålning. ^[1]
Undergrupp: Magnetarer
Antal: 1 enda stjärna redovisades som pulsar i GCVS 2007, 16 stjärnor redovisades som röntgenpulsarer (XP)^[2]

En pulsar (av engelskans pulsating star) är en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.

Fysikaliska egenskaper

Strålningen utgår från stjärnans båda magnetiska poler och bildar alltså två koner åt motsatta håll. Eftersom rotationsaxeln och de magnetiska polerna inte ligger på samma ställen, sveper dessa strålningsknippen över himlen med samma intervall som stjärnans rotationshastighet. Neutronstjärnor är endast några kilometer i diameter och extremt kompakta. Deras rotationshastighet kan komma upp i tusen varv i sekunden.^{[källa behövs]}

Strålningspulsernas period kan variera från några hundradelar av en sekund till några få sekunder men är vanligen mellan en halv och en sekund. Varaktigheten håller sig i genomsnitt till ca 0,01 sekund. Strålningen från en del av dessa objekt har visat sig vara polariserad, vilket tyder på närvaro av magnetfält.^[3]

Historik

Fenomenet upptäcktes år 1967^[4] av doktoranden Jocelyn Bell och hon lyckades till slut övertyga sin handledare Antony Hewish om att det var en viktig upptäckt. För denna fick Hewish nobelpriset i fysik 1974.^[5] När man först uppmätte de extremt regelbundna signalerna från yttre rymden spekulerades det i om det kunde vara de första bevisen för utomjordiskt intelligent liv. Därför kallades objektet först inofficiellt för LGM-1, där LGM stod för "Little Green Men". Den officiella beteckningen är PSR B1919+21.^[6]^[7]

Den mest kända pulsaren är Krabbpulsaren (PSR B0531+21), en relativt ung central neutronstjärna i Krabbnebulosan. Den är en rest efter supernovan SN 1054.^[5]

En bild av Krabbnebulosan i röntgen och vanligt ljus (sammansatta).
Principiell funktionsskiss av en pulsar. Strålningen lämnar kroppen i två smala knippen som sveper genom universum.

Varaktighet

Från jorden kan vi bara observera de pulsarer där strålningsknippena är riktade mot oss. Efter hand som neutronstjärnor åldras så minskar deras rotationshastighet. När hastigheten sjunkit under en viss gräns (den s.k. dödslinjen) antas det att pulsmekanismen slutar, varvid neutronstjärnan inte längre är en pulsar. Dödslinjen beräknas uppnås efter 10-100 miljoner år, vilket skulle innebära att 99% av alla pulsarer som funnits i det 13,7 miljarder år gamla universumet har slutat pulsera.^[8]

Se även

Referenser

^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 8 februari 2020.
^ ”Variability types, General Catalogue of Variable Stars” (på engelska). Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 8 februari 2020.
^ Bra Böckers lexikon, 1979.
^ ”Neutronstjärna?” (på svenska). Allt om vetenskap. 7 augusti 2007. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/neutronstjarna. Läst 23 oktober 2017.
^ [a b] Kungliga Vetenskapsakademien (15 oktober 1974). ”The Nobel Prize in Physics 1974” (på en). Pressmeddelande. Läst 19 februari 2024.
^ ”The discovery of pulsars (klipp från ett avsnitt av BBC Horizons)”. BBC. 1 september 2010. http://www.bbc.co.uk/programmes/p009s61s. Läst 19 februari 2024.
^ ”Pulsar is 1st observed, November 28, 1967” (på engelska). EDN Network. http://www.edn.com/electronics-blogs/edn-moments/4402048/Pulsar-is-1st-observed--November-28--1967. Läst 19 februari 2024.
^ ”Pulsars”. www.cv.nrao.edu. Arkiverad från originalet den 12 november 2020. https://web.archive.org/web/20201112023711/https://www.cv.nrao.edu/course/astr534/Pulsars.html. Läst 19 februari 2024.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Pulsar.
Bilder & media
NASA Imagine the Universe! - Neutron Stars and Pulsars
OpenStax – Pulsars and the Discovery of Neutron Stars

[otero-1] Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 8 februari 2020.

[GCVS-2] ”Variability types, General Catalogue of Variable Stars” (på engelska). Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 8 februari 2020.

[BB-3] Bra Böckers lexikon, 1979.

[4] ”Neutronstjärna?” (på svenska). Allt om vetenskap. 7 augusti 2007. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/neutronstjarna. Läst 23 oktober 2017.

[nobelpris-5] [a b] Kungliga Vetenskapsakademien (15 oktober 1974). ”The Nobel Prize in Physics 1974” (på en). Pressmeddelande. Läst 19 februari 2024.

[6] ”The discovery of pulsars (klipp från ett avsnitt av BBC Horizons)”. BBC. 1 september 2010. http://www.bbc.co.uk/programmes/p009s61s. Läst 19 februari 2024.

[edn-7] ”Pulsar is 1st observed, November 28, 1967” (på engelska). EDN Network. http://www.edn.com/electronics-blogs/edn-moments/4402048/Pulsar-is-1st-observed--November-28--1967. Läst 19 februari 2024.

[cv.nrao.edu-8] ”Pulsars”. www.cv.nrao.edu. Arkiverad från originalet den 12 november 2020. https://web.archive.org/web/20201112023711/https://www.cv.nrao.edu/course/astr534/Pulsars.html. Läst 19 februari 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]