Qatar ExxonMobil Open – Wikipedia

Qatar ExxonMobil Open
ATP-touren
PlatsDoha
Qatar Qatar
SpelplatsKhalifa International Tennis Complex
Kategori250 Series
UnderlagHardcourt / Utomhus
Lottning32S / 16Q / 16D
Prispengar1 377 025 US$ (2023)
Webbplatsqatartennis.org

Qatar ExxonMobil Open är en tennisturnering som spelas årligen i Doha, Qatar, sedan 1993. Qatar ExxonMobil Open är en av de första tennisturneringarna för säsongen, och spelas varje år i januari. Turneringen är en del av kategorin 250 SeriesATP-touren och spelas utomhus på hardcourt.

År Mästare Finalist Resultat
1993 Tyskland Boris Becker Kroatien Goran Ivanišević 7–6(7–4), 4–6, 7–5
1994 Sverige Stefan Edberg Nederländerna Paul Haarhuis 6–3, 6–2
1995 Sverige Stefan Edberg (2) Sverige Magnus Larsson 7–6(7–4), 6–1
1996 Tjeckien Petr Korda Marocko Younes El Aynaoui 7–6(7–5), 2–6, 7–6(7–5)
1997 USA Jim Courier Storbritannien Tim Henman 7–5, 6–7(5–7), 6–2
1998 Tjeckien Petr Korda (2) Frankrike Fabrice Santoro 6–0, 6–3
1999 Tyskland Rainer Schüttler Storbritannien Tim Henman 6–4, 5–7, 6–1
2000 Frankrike Fabrice Santoro Tyskland Rainer Schüttler 3–6, 7–5, 3–0 uppgivet
2001 Chile Marcelo Ríos Tjeckien Bohdan Ulihrach 6–3, 2–6, 6–3
2002 Marocko Younes El Aynaoui Spanien Félix Mantilla 4–6, 6–2, 6–2
2003 Österrike Stefan Koubek USA Jan-Michael Gambill 6–4, 6–4
2004 Frankrike Nicolas Escudé Kroatien Ivan Ljubičić 6–3, 7–6(7–4)
2005 Schweiz Roger Federer Kroatien Ivan Ljubičić 6–3, 6–1
2006 Schweiz Roger Federer (2) Frankrike Gaël Monfils 6–3, 7–6(7–5)
2007 Kroatien Ivan Ljubičić Storbritannien Andy Murray 6–4, 6–4
2008 Storbritannien Andy Murray Schweiz Stanislas Wawrinka 6–4, 4–6, 6–2
2009 Storbritannien Andy Murray (2) USA Andy Roddick 6–4, 6–2
2010 Ryssland Nikolaj Davydenko Spanien Rafael Nadal 0–6, 7–6(10–8), 6–4
2011 Schweiz Roger Federer (3) Ryssland Nikolaj Davydenko 6–3, 6–4
2012 Frankrike Jo-Wilfried Tsonga Frankrike Gaël Monfils 7–5, 6–3
2013 Frankrike Richard Gasquet Ryssland Nikolaj Davydenko 3–6, 7–6(7–4), 6–3
2014 Spanien Rafael Nadal Frankrike Gaël Monfils 6–1, 6–7(5–7), 6–2
2015 Spanien David Ferrer Tjeckien Tomáš Berdych 6–4, 7–5
2016 Serbien Novak Djokovic Spanien Rafael Nadal 6–1, 6–2
2017 Serbien Novak Djokovic (2) Storbritannien Andy Murray 6–3, 5–7, 6–4
2018 Frankrike Gaël Monfils Ryssland Andrey Rublev 6–2, 6–3
2019 Spanien Roberto Bautista Agut Tjeckien Tomáš Berdych 6–4, 3–6, 6–3
2020 Ryssland Andrej Rubljov Frankrike Corentin Moutet 6–2, 7–6(7–3)
2021 Georgien Nikoloz Basilashvili Spanien Roberto Bautista Agut 7–6(7–5), 6–2
2022 Spanien Roberto Bautista Agut (2) Georgien Nikoloz Basilasjvili 6–3, 6–4
2023 Daniil Medvedev Storbritannien Andy Murray 6–4, 6–4
År Mästare Finalister Resultat
1993 Tyskland Boris Becker
Tyskland Patrik Kühnen
USA Shelby Cannon
USA Scott Melville
6–2, 6–4
1994 Frankrike Olivier Delaître
Frankrike Stephane Simian
USA Shelby Cannon
Sydafrika Byron Talbot
6–3, 6–3
1995 Sverige Stefan Edberg
Sverige Magnus Larsson
Ryssland Andrei Olhovskiy
Nederländerna Jan Siemerink
7–6, 6–2
1996 Bahamas Mark Knowles
Kanada Daniel Nestor
Nederländerna Jacco Eltingh
Nederländerna Paul Haarhuis
7–6, 6–3
1997 Nederländerna Jacco Eltingh
Nederländerna Paul Haarhuis
Sverige Patrik Fredriksson
Sverige Magnus Norman
6–3, 6–2
1998 Indien Mahesh Bhupathi
Indien Leander Paes
Frankrike Olivier Delaître
Frankrike Fabrice Santoro
6–4, 3–6, 6–4
1999 USA Alex O'Brien
USA Jared Palmer
Sydafrika Piet Norval
Zimbabwe Kevin Ullyett
6–3, 6–4
2000 Bahamas Mark Knowles (2)
Belarus Max Mirnyj
USA Alex O'Brien
USA Jared Palmer
6–3, 6–4
2001 Bahamas Mark Knowles (3)
Kanada Daniel Nestor
Spanien Juan Balcells
Ryssland Andrei Olhovskij
6–3, 6–1
2002 USA Donald Johnson
USA Jared Palmer (2)
Tjeckien Jiří Novák
Tjeckien David Rikl
6–3, 7–6(7–5)
2003 Tjeckien Martin Damm
Tjeckien Cyril Suk
Bahamas Mark Knowles
Kanada Daniel Nestor
6–4, 7–6(10–8)
2004 Tjeckien Martin Damm (2)
Tjeckien Cyril Suk (2)
Österrike Stefan Koubek
USA Andy Roddick
6–2, 6–4
2005 Spanien Albert Costa
Spanien Rafael Nadal
Rumänien Andrei Pavel
Ryssland Michail Juzjnyj
6–3, 4–6, 6–3
2006 Sverige Jonas Björkman
Belarus Max Mirnyj (2)
Belgien Christophe Rochus
Belgien Olivier Rochus
2–6, 6–3, [10–8]
2007 Serbien Nenad Zimonjić
Ryssland Michail Juzjnyj
Tjeckien Martin Damm
Indien Leander Paes
6–1, 7–6(7–3)
2008 Tyskland Philipp Kohlschreiber
Tjeckien David Škoch
Sydafrika Jeff Coetzee
Sydafrika Wesley Moodie
6–4, 4–6, [11–9]
2009 Spanien Marc López
Spanien Rafael Nadal (2)
Kanada Daniel Nestor
Serbien Nenad Zimonjic
4–6, 6–4, [10–8]
2010 Spanien Guillermo García-López
Spanien Albert Montañés
Tjeckien František Čermák
Slovakien Michal Mertiňák
6–4, 7–5
2011 Spanien Marc López (2)
Spanien Rafael Nadal (3)
Italien Daniele Bracciali
Italien Andreas Seppi
6–3, 7–6(7–4)
2012 Slovakien Filip Polášek
Tjeckien Lukáš Rosol
Tyskland Christopher Kas
Tyskland Philipp Kohlschreiber
6–3, 6–4
2013 Tyskland Christopher Kas
Tyskland Philipp Kohlschreiber
Österrike Julian Knowle
Slovakien Filip Polášek
7–5, 6–4
2014 Tjeckien Tomáš Berdych
Tjeckien Jan Hájek
Österrike Alexander Peya
Brasilien Bruno Soares
6–2, 6–4
2015 Argentina Juan Mónaco
Spanien Rafael Nadal (4)
Österrike Julian Knowle
Österrike Philipp Oswald
6–3, 6–4
2016 Spanien Feliciano López
Spanien Marc López (3)
Tyskland Philipp Petzschner
Österrike Alexander Peya
6–4, 6–3
2017 Frankrike Jérémy Chardy
Frankrike Fabrice Martin
Kanada Vasek Pospisil
Tjeckien Radek Štěpánek
6–4, 7–6(7–3)
2018 Österrike Oliver Marach
Kroatien Mate Pavić
Storbritannien Jamie Murray
Brasilien Bruno Soares
6–2, 7–6(8–6)
2019 Belgien David Goffin
Frankrike Pierre-Hugues Herbert
Nederländerna Robin Haase
Nederländerna Matwé Middelkoop
5–7, 6–4, [10–4]
2020 Indien Rohan Bopanna
Nederländerna Wesley Koolhof
Storbritannien Luke Bambridge
Mexiko Santiago González
3–6, 6–2, [10–6]
2021 Ryssland Aslan Karatsev
Ryssland Andrej Rubljov
Nya Zeeland Marcus Daniell
Österrike Philipp Oswald
7–5, 6–4
2022 Nederländerna Wesley Koolhof (2)
Storbritannien Neal Skupski
Indien Rohan Bopanna
Kanada Denis Shapovalov
7–6(7–4), 6–1
2023 Indien Rohan Bopanna (2)
Australien Matthew Ebden
Frankrike Constant Lestienne
Nederländerna Botic van de Zandschulp
6–7(5–7), 6–4, [10–6]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.