Quenyas grammatik – Wikipedia

Huvudartikel: Quenya

Vår kunskap om Quenyas grammatik bygger på studier av de texter som J.R.R. Tolkien skrev under sin livstid. Dessa texter är ofta motsägelsefulla eftersom Tolkien ändrade uppfattning om språket efter hand som han utvecklade det. Det finns dessutom stora luckor i våra kunskaper om grammatiken eftersom de beskrivningar Tolkien efterlämnade inte är heltäckande och dessutom reflekterar den rådande uppfattningen om språket när de skrevs.

Många som studerar quenya väljer att fokusera på Tolkiens bild av grammatiken vid tillkomsten för Ringarnas herre och därefter. Även inom denna tidsperiod finns dock luckor samt smärre motsägelser och frågetecken.

Nedanstående beskrivning är för närvarande delvis baserad på analogibildningar och gissningar. Tolkiens efterlämnade texter ger en mer komplex, och inte lika fullständig, bild av quenyas grammatik.

Huvudartikel: Tengwar

Tengwar (IPA: ['tɛŋgʷar]) (eller feanorisk skrift) är det skriftsystem som normalt används för Quenya.

Substantiven är ganska väl och konsekvent beskrivna av Tolkien. Substantiv kännetecknas i quenya av att de böjs i numerus och kasus. Man kan särskilja tio kasus, varav ett försvann tidigt och två kan betraktas som kortformer av två andra kasus.

Quenya har fyra numerus: singularis, dualis, pluralis och partitiv pluralis. Singularis och pluralis används precis som på svenska. Dualis används för "naturliga par", som armar, ögon etc. Funktionen hos partitiv pluralis är litet oklar, men sägs ibland beteckna samtliga förekomster av någonting, eller åtminstone ett stort antal.

Samtliga exempel är hämtade från Tolkiens texter.

  • Nominativ: Subjekt. Exempel: Elen síla "En stjärna skiner", Lassi lantar "Löv faller".
  • Ackusativ: Direkt-objekt. Ersattes tidigt av nominativformerna.
  • Genitiv: Objekts ursprung. Exempel: Indis i Ciryamo "Sjöfararens fru", Quenta Silmarillion "Berättelsen om silmarillerna".
  • Dativ: Indirekt-objekt. Kan även betraktas som "kort allativ". Exempel: Enquantuva i yulma nin "Återfylla bägaren åt mig", Elenna-nóreo alcar enyalien "Stjärnlandets ära till minne".
  • Instrumentalis: Objekt som används till något eller förorsakar något. Exempel: Lassi lantar súrinen "Löv faller i vinden", Wilwarin wilwa rámainen "En fjäril fladdrande på vingar".
  • Possessiv: Ägande eller beskrivande. Exempel: Róma Oroméva "Oromes horn", Yuldar miruvóreva "Klunkar av mjöd".
  • Lokativ: Befintlighet på/i plats. Plats där. Exempel: Lóriendesse "I Lórien", Ondolisse "På klipporna".
  • Allativ: Förflyttning till plats. Plats dit. Endorenna "Till Midgård", falmalinnar "(ner) på vågorna".
  • Ablativ: Förflyttning från plats. Plats därifrån. Earello "Från havet", Hrestallo "Från stranden".
  • Respektiv: Kasuset kallas även det mystiska kasuset. Inga säkra belägg finns, och dess användning är oklar. Kan även betraktas som "kort lokativ". Möjligt exempel: hendas *"i ögat".

Deklinationer

[redigera | redigera wikitext]
e-stammar (Plotz Letter)
Singular Dual Plural Part. Plural
Nominativ lasse lasset lassi lasseli
Ackusativ lassé lasset? lassi lasselí
Genitiv lasseo lasseto lassion lasselion
Dativ lassen lassent lassin lasselin
Instrumentalis lassenen lassenten lassinen lasselínen
Possessiv lasseva lassetwa lassiva lasselíva
Lokativ lassesse lassetse lassessen lasselisse
Allativ lassenna lassenta lassennar lasselinna
Ablativ lassello lasselto lassellon lasselillo
Respektiv lasses lassetes lassis lasselis
Derivativa verb Grundverb
Singular Plural Singular Plural
Infinitiv tulta tire
Aorist/Enkel presens tulta tultar tire (tiri-) tirir
Presens kontinuativ tultea tultear tíra tírar
Imperfekt tultane tultaner tirne tirner
Futurum tultuva tultuvar tiruva tiruvar
Perfekt utultie utultier itírie itírier

Det här är en neo-Quenya-rekonstruktion. J.R.R. Tolkien skrev inte det här.

Personliga pronomen

[redigera | redigera wikitext]

Personliga pronomen läggs till som ändelser efter verb. Dock ej om subjektet redan omtalats. Evt då som objektspronomen.

Form ---Kort--- --Median-- -Lång- Självständig
1a sing. -n -ne -nye ni, nye
2e sing. -t / / tye
3e sing. -(e)s -se / se
3e sing. -s -sa / sa
3e sing. mask. -r / -ro /
3e sing. fem. -r / -re /
1a pl. ink. / / -lve, -lwe /
1a pl. ex. / / -lme me
1a dual / / -mme met
2a formellt -l -le -lye elye
2a pl. -l -le -lle elle
3e pl. person -t -ta, -at / ta
3e pl. abstrakt eller sak -t -te -nte te
3e pl. mask. / -ron/-lto / /
3e pl. fem. / -ren / /
  • '-nte' använd för tre personer när subjektet inte blivit omtalat.