Kaliumferricyanid – Wikipedia

Kaliumferricyanid
Systematiskt namn	Kaliumhexacyanoferrat(III)
Övriga namn	Rött blodlutsalt, Ferricyankalium
Kemisk formel	K3Fe(CN)6
Molmassa	329,244 g/mol
Utseende	Röda kristaller
CAS-nummer	13746-66-2
Egenskaper
Densitet	1,85 g/cm³
Löslighet (vatten)	464 g/l
Smältpunkt	300 °C (sönderfaller)
Faror
LD50	2970 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kaliumferricyanid är en kemisk förening med formeln K₃Fe(CN)₆.

När forna tiders alkemister kokade blod tillsammans med pottaska fann de att det bildades ett vattenlösligt salt. Beroende på hur mycket syre som lösningen utsattes för under uppvärmningen så blev saltet antingen gult eller rött. Därav namnen rött respektive gult blodlutsalt.

Kaliumferricyanid framställs idag genom oxidering av kaliumferrocyanid med till exempel klorgas eller väteperoxid.

${\displaystyle {\rm {2\ K_{4}Fe(CN)_{6}+Cl_{2}\rightarrow 2\ K_{3}Fe(CN)_{6}+2\ KCl}}}$

${\displaystyle {\rm {2\ K_{4}Fe(CN)_{6}+H_{2}O_{2}\rightarrow 2\ K_{3}Fe(CN)_{6}+2\ KOH}}}$

En blandning av kaliumferricyanid och fenolftalein kallas Ferroxylindikatorlösning. Lösningen är i normala fall färglös, men blir blå (genom bildandet av berlinerblått) om det utsätts för Fe²⁺-joner och rosa i kontakt med hydroxid-joner. Lösningen används för att upptäcka oxiderat järn på ytor av stål innan de leder till rost.

Kaliumferricyanid används också inom fototeknik, härdning och färgning.

• Kaliumferrocyanid
• Berlinerblått