Ragnar Lundberg (ämbetsman) – Wikipedia

Ragnar Lundberg
Född	27 juli 1905 Kristianstads församling i Kristianstads län, Sverige
Död	2 juni 1998 (92 år) Oscars församling i Stockholm, Sverige
Nationalitet	Sverige
Yrke/uppdrag	Jurist och ämbetsman

Nils Ragnar Wilhelm Lundberg, född 27 juli 1905 i Kristianstads församling i Kristianstads län, död 2 juni 1998 i Oscars församling i Stockholm,^[1] var en svensk jurist och ämbetsman.

Lundberg avlade studentexamen i Falun 1924, varefter han avlade juris kandidatexamen vid Stockholms högskola 1928 och gjorde tingstjänstgöring i Falu domsaga 1928–1931. Han anställdes vid Kommunikationsdepartementet 1932, var tillförordnad fiskal vid Svea hovrätt 1933 samt utnämndes till sekreterare i Ångermanlands norra domsaga 1934 och adjungerad ledamot av hovrätten 1936. Han var assessor i hovrätten 1939–1946^[2] och hovrättsråd där 1946–1949.^[3][4] Åren 1941–1949 tjänstgjorde han i Försvarsdepartementet: som byråchef 1941–1947 och som statssekreterare 1947–1949.^[2] Lundberg var generaldirektör och chef för Försvarets civilförvaltning 1949–1968.^[5]

Lundberg var notarie i sammansatta Andra lagutskottet och Jordbruksutskottet 1932, notarie med sekreteraregöromål i Försvarsutskottet 1936 och i Andra lagutskottet 1937 och 1938, sekreterare i Andra lagutskottet 1939 och 1940 samt sekreterare i Försvarsutskottet 1943. Han var biträde i Försvarsdepartementet 1935–1936, sekreterare i 1940 års förhandlingskommission, sekreterare i 1940 och 1941 års försvarsutredningar 1940–1941, ledamot av Försvarsförvaltningens organisationsnämnd 1943,^[2] ledamot av Utredningen angående försvarets byggnadsförvaltning 1944–1945,^[5] generalsekreterare i 1945 års försvarskommitté 1945–1947, expert i svenska delegationen till Skandinaviska försvarskommittén 1948–1949, ordförande i Försvarets personalbehandlingsutredning 1949–1952, ordförande i Försvarets fiskeskyddsutredning 1958–1963,^[2] ledamot av besvärssakkunniga 1958–1964, sakkunnig inom rekvisitions- och förfogandelagstiftning 1967–1975, ledamot av styrelsen för Försvarets materielverk 1968–1974, ordförande i personaldelegationen för försvarets centrala materielförvaltning 1968, ordförande för militärsjukvårdens ledning 1969, sakkunnig inom befordringsförfarandet inom krigsmakten 1968–1974, ordförande i Ansvarsskadeprövningsnämnden 1968–1977 och ledamot av styrelsen för Stockholms borgarskap 1966–1971.^[5] Han svarade för utgivningen av försvarsdelen av Svensk lagsamling 1954.^[6]

Lundberg invaldes som ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1951 och var akademiens andre styresman 1966–1973.^[7]

Ragnar Lundberg var son till bankdirektör Fredrik Lundberg och Kerstin Sundelius. Han var gift två gånger: första gången 1936–1939 med Gabriele Kesztler och andra gången från 1942 med Alice Bellander, född Christensson.^[7]

• Riddare av Nordstjärneorden, 1944.^[8]
• Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, 1948.^[9]
• Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 1951.^[10]
• Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 1961.^[11]

• Norberg, Erik (1998). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/1998): sid. 13–14.