French
DeutschRatislaus den vise – Wikipedia
| Ratislaus den vise | |
| Född | 1105 Rügen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 1141 Rügen, Tyskland |
| Medborgare i | Tyskland |
| Barn | Tetzlav av Rügen Stoislav I av Rügen Jaromar I |
| Redigera Wikidata | |
Ratislaus den Vise av Rügen (Tyska: Ratze), född före 1105, död år 1141, var kung på Rügen och furste över de västslaviska Ranerna. Krönikorerna kallar honom även för Radislaus, Ratibor eller Regbus. Han var stamfader till furstehuset Rügen, vars huvudlinje dog ut 1325 med Vitslav III.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han var son till den möjligt mytiska kung Vartislav (Tyska: Wartislaw) av Rügen.
Han var sonson till Kruto Vende[1] och hans gamelfarfar var Grinés.[2]
Ratislaus stred mot obotriternas furste Heinrich von Alt-Lübeck utan framgång.
Hans hustru antas ha varit syster till Furste Mitzlav av Gützkow, som konverterade till Kristendomen år 1128 och döptes av Biskopen Otto av Bamberg.
Släkt[3]
[redigera | redigera wikitext]- Tetzlav (död 1170), även känd som Tezlaw', Tetzlaw eller Tetislaw, var från 1162 till 1170 furste av Rügen.[4]
- Stoislav I (död efter 1193), även känd som Stoislav av Putbus (Stoislaw von Putbus), stamfadern till ätten Putbus.
- Jaromar I (1170-1217), Furste av Rügen.
Vilmnitz kyrkan kan möjligen ha byggts av Stoislav I till sin faders ära. Det första dokumenterade omnämnandet av kyrkan var år 1249, där den förutnämnda Vylmenytze [5](Vilmnitz) ska ha tillhört Borante de Borantenhagen som skall ha byggts av hans förfäder. 1351 nämns Vilmnitz som begravningsplatsen för ätten Putbus.[6]
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Des Thomas Kantzow Chronik von Pommern in hochdeutscher Mundart, Hgg. von Georg Gaebel. Niekammer, Stettin 1897, Digitalisat
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Wilhelm Gottlieb Beyer: König Kruto und sein Geschlecht: eine historische Untersuchung über die Abstammung des großherzoglich-meklenburgischen Fürstenhauses. In: Jahrbücher des Vereins für Mecklenburgische Geschichte und Altertumskunde, Band 13 (1848), S. 3–55, insbesondere S. 49.
- ^ Helge Bei der Wieden: Die Anfänge des Hauses Mecklenburg – Wunsch und Wirklichkeit. In: Jahrbuch für die Geschichte Mittel- und Ostdeutschlands. Bd. 53, 2007, S. 1–20, hier S. 8.; Wolfgang H. Fritze: Probleme der abodritischen Stammes- und Reichsverfassung und ihrer Entwicklung vom Stammesstaat zum Herrschaftsstaat. In: Herbert Ludat (Hrsg.): Siedlung und Verfassung der Slawen zwischen Elbe, Saale und Oder. W. Schmitz, Gießen 1960, S. 141–219, hier S. 168 Anm. 4.
- ^ Mall:ADB
- ^ Heinrich Beck u. a. (Hrsg.): Reallexikon der germanischen Altertumskunde. Band 25. de Gruyter, Berlin 2003, ISBN 3-11-017733-1, S. 419.
- ^ Ingrid Schmidt: Die Dynastie der Rügenfürsten. Hinstorff, Rostock 2009, ISBN 978-3-356-01335-1, S. 97–98.
- ^ Thomas Kantzow: Pomerania. Oder Ursprunck, Altheit und Geschichte der Völcker und Lande Pomern, Caßuben, Wenden, Stettin, Rhügen. In vierzehn Büchern, hrsg. von Johann Gottfried Ludwig Kosegarten. 1. Band, Mauritius, Greifswald 1816–1817, S. 132. (online auf: books.google.de)