Retorisk fråga – Wikipedia

Stilfigurer

DIALOG
Apostrofering
Descriptio
Divisio
Hypofor
Illeism
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Sermocinatio

JÄMFÖRELSE
Allegori
Antites
Kenning
Liknelse
Metafor
Metonymi
Pars pro toto
Synekdoke

ORDLEK
Malapropism
Oxymoron
Paronomasi
Zeugma

STRUKTUR
Anastrof
Isokolon
Kiasm
Parallellism
Trikolon

TILLÄGG
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Perifras
Pleonasm
Polysyndeton
Stegring
Tautologi

UPPREPNING
Allitteration
Anadiplos
Anafor
Assonans
Epanalepsis
Epifor
Rim
Symploke
Synonymi

UTESLUTNING
Asyndeton
Ellips
Ironi
Litotes
Meiosis

ÖVRIGT
Antonomasi
Dysfemism
Eufemism
Exclamatio
Katakres

Retorisk fråga (grekiska: erotema, latin: interrogatio) är en figur inom retoriken. En retorisk fråga är en fråga som ställs på så vis att svaret redan är givet.

En retorisk fråga kan syfta till att få mottagaren att omfatta en åskådning, som han annars skulle avvisa. Begreppet retorisk fråga syftar alltså inte på alla frågor inom retoriken, utan på en fråga, oberoende av situation, som inte är tänkt att uppfattas som en verklig fråga.[1]

De klassiska retorikerna kategoriserade retoriska frågor utifrån den effekt de hade på åhörarna, exempelvis om talaren själv besvarade frågan, eller om talaren låtsades att det var någon annan som hade formulerat frågan. Den retoriska frågan gör att det blir svårt att säga emot talaren. En erotema kan man även använda som medel för att väcka känslor av medkänsla eller förakt.[2]

Under 1580-talet uppfann engelsmannen Henry Denham ett "retoriskt frågetecken" (), som skulle användas för att markera slutet av en retorisk fråga. Skiljetecknet slutade dock att användas på 1600-talet.[3]

Ett exempel på användning av retoriska frågor som oratoriska knep är Josef Stalins uttalande i radio år 1941:

Är de tyska soldaterna verkligen oövervinnliga, likt den bild som den fascistiska propagandan ständigt sprider? (Paus) Naturligtvis inte! Historien har visat oss att det inte finns några oövervinnliga arméer och att det aldrig funnits. Napoleons armé ansågs vara oövervinnlig, men till sist blev den besegrad.
En fråga kan besvaras med en klassisk retorisk fråga: "Är påven katolik?", eller mer skämtsamt "Har påven rolig mössa?"

Retoriska frågor används ofta för att upprätthålla en konversation, till exempel:
’’eller hur?’'
’’inte sant?’’

Exempel på retoriska frågor

[redigera | redigera wikitext]
  • Hur många gånger har vi inte blivit lovade förbättringar?
  • Ska vi behöva lyssna till sådant? (När talaren menar att vi inte ska det.)[2]
  1. ^ Ad Herennium
  2. ^ [a b] Lindqvist Grinde, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Libris 10953093. ISBN 978-91-44-04788-1 
  3. ^ Truss, Lynne (2004) (på engelska). Eats, shoots & leaves: the zero tolerance approach to punctuation ([New ed.]). New York: Gotham Books. sid. 142. Libris 9409669. ISBN 1-59240-087-6