Riksskattmästare – Wikipedia

Denna artikel handlar om det svenska riksskattmästarämbetet. För det brittiska, se Riksskattmästare (Storbritannien).

Riksskattmästare var under 1600-talet en svensk ämbetsmannatitel, den femte i rang av de fem höga riksämbetsmännen. Tidigare benämndes ämbetet kammarmästare och hade inseende över rikets ekonomi. Kammarmästaren omnämns redan i början av 1300-talet och sedan flera gånger under medeltiden. Under Gustav Vasas tid benämndes ämbetet även överste räknemästaren och var då chef för "kammaren", Sveriges första centrala ämbetsverk. I en förteckning över rikets råd från början av 1570-talet omtalas rikets överste skattmästare. Ämbetet var under senare delen av Johan III:s tid obesatt. Vid rådets ombildning 1602 fick ämbetet titeln riksskattmästare och var fortfarande chef för Kammaren i Kammarkollegium samt bekräftades som sådan i regeringsformerna 1634 och 1660. Enligt samma lagar var riksskattmästaren också en av medlemmarna i regeringen när regenten var omyndig eller inte kunde regera.

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Seved Svensson Ribbing		6 mars 1552	1602	29 juni 1613
Jesper Mattson Cruus af Edeby		1576 eller 1577	1615	Hösten 1622
Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken		12 april 1589	(1622)[anm 1]	(1634)	8 juni 1652
Gabriel Bengtsson Oxenstierna		18 mars 1586	1634	1652	12 december 1656
Magnus Gabriel De la Gardie		15 oktober 1622	1652	1660	26 april 1686
Gustaf Bonde		1 februari 1620	1660	25 maj 1667
Seved Bååth		1 januari 1615	1668	19 augusti 1669
Sten Nilsson Bielke		8 augusti 1624	1672	8 september 1684
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Efter Sten Nilssons död lämnades ämbetet obesatt, och dess åligganden övertogs av presidenten i Kammarkollegium.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Riksskattmästaren, 1904–1926.