Bofors BANTAM – Wikipedia

Bofors BANTAM
Bofors Anti-Tank Missile
Robotsystem 53
BANTAM-robot med utfällda fenor.
TypPansarvärnsrobot
UrsprungslandSverige Sverige
Servicehistoria
Brukstid1965 – 1992
Används avArgentina, Schweiz, Sverige
Produktionshistoria
DesignerAB Bofors
TillverkareBofors, Malmö Flygindustri
Antal tillverkade33 000
Specifikationer
Längd848 mm
Vikt7,6 kg (enbart robot)
13 kg (robot med låda)
Spännvidd290 mm
Diameter110 mm
Tändrörelektriskt
Motorkrutraket
Brinntid25 sekunder
Styrsystemkommandostyrning via styrkabel
VapenbärareSk 61, Hkp 3, Tgb 903, Haflinger, handburet
Prestanda
Räckvidd230 – 2000 meter
Maxhastighet85 m/s

Bofors BANTAM (kort för Bofors Anti-Tank Missile, "Bofors pansarvärnsrobot"), även känd som robot 53, kort rb 53 (svensk armébeteckning), var en lätt medeldistans-pansarvärnsrobot utvecklad av AB Bofors under runt decennieskiftet 1960.[1] Roboten var Bofors första inhemskt utvecklade robot och var avsedd som en infanteriburen pansarvärnsrobot med kommandostyrning.[2] Roboten kom förpackad i utskjutningslådor, avsedda att bäras och hanteras av en enda person. Vid funktion ställdes robotlådan upp i ett enkelt ställ på marken och kopplades till ett styrdon avsett för skytten. Robotens verkansdel bestod av en konventionell pansarsprängspets med strålbildande riktad sprängverkan.[3]

Roboten infördes i det svenska försvaret 1965 och avvecklades 1992. Totalt tillverkades omkring 33 000 exemplar av roboten, som även såldes på export.[1]

Namnet Bantam har två betydelser. Det är främst en bokstavskombination efter amerikanskt mönster, stående för Bofors Anti-Tank Missile, det vill säga "Bofors pansarvärnsrobot" på svenska. Vid sidan av denna betydelse hänsyftar namnet också på robotens litenhet och lätthet, eftersom ordet bantam representerar den lättaste viktklassen i brottning, samt att det även finns en dvärghönsras vid namn bantam, vilken är känd för sina små argsinta tuppar.[2]

Roboten var trådstyrd och hade en maximal räckvidd på omkring 2 km. Roboten förvarades och transporterades i en låda som också fungerade som avfyrningstub. Lådan anslöts till en siktenhet med en kabel som innebar att skytten kunde befinna sig upp till 30 meter från roboten vid avfyring. Roboten släppte ut två tunna trådar som var kopplade till en joystick. Skytten använde denna för att rikta in roboten med hjälp av spårljus mot målet (se MCLOS). I stridsdelen fanns anslagskontakter som utlöste sprängladdningen vid träff i målet. Roboten hade två krutmotorer med en sammanlagd total brinntid på ca 25 sekunder.[1]

  1. ^ [a b c] ”Robot 53”. Robothistoriska Föreningen i Arboga. 12 januari 2012. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100814210711/http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/ARM_rb_53.htm. 
  2. ^ [a b] Civilingenjör Axel Odelberg, Bofors. ”Bofors första robot”. B-pilen (Bofors personaltidning) (Karlskoga: AB Bofors): sid. 1. nr 4, 1962. Arkiverad från originalet den 17 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230317170151/http://bildarkivet.karlskoga.se/B-pilen/B%20pilen%201962%20nr%204.PDF. Läst 17 mars 2023. 
  3. ^ ”"Bantam" Robot 53”. gammalstorp.se. https://www.gammalstorp.se/Robot53.htm. Läst 17 mars 2023. 

Översättning

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bantam (missile), 21 april 2011.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]