R.D. Laing – Wikipedia

R.D. Laing
R.D. Laing 1983
FöddRonald David Laing
7 oktober 1927[1][2][3]
Glasgow
Död23 augusti 1989[1][4][2] (61 år)
Saint-Tropez, Frankrike
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidUniversity of Glasgow
SysselsättningMilitärläkare, militär, psykolog, existentiell terapeut, fackboksförfattare, psykiater, läkarförfattare, psykoanalytiker
BarnPaul Laing[5]
Redigera Wikidata

Ronald David Laing, född 7 oktober 1927 i Govanhill i Glasgow, död 23 augusti 1989 i Saint-Tropez i Frankrike, var en skotsk psykiater som skrev mycket om psykisk sjukdom, i synnerhet upplevelsen av psykos.

I sin ungdom studerade Laing existentialistisk filosofi, vilket påverkade hans syn på orsaker och behandling av psykiska sjukdomar. Som psykiater opponerade han sig mot ortodoxa behandlingar med bland annat ECT.[6]

Laing betraktade patienters känslouttryck som giltiga reaktioner på levda erfarenheter, snarare än som symtom på psykisk sjukdom. Han betraktade schizofreni som en teori, snarare än en faktisk sjukdom. Han har beskrivit galenskap som "ett helt rationellt svar på en galen värld".[7]

Laing anses ha tillhört den nya vänstern.[8] Trots att han ofta förknippats med antipsykiatri, avvisade han etiketten. Han porträtteras av David Tennant i filmen Mad to Be Normal från 2017.[9]

Tillsammans med bland annat medlemmarna i The Beatles skrev han under ett upprop i The Times den 24 juli 1967 om att legalisera cannabis. (Källa sajten www.beatlesnytt.se den 24 juli 2024.)

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Laing föddes i Govanhill i Glasgow den 7 oktober 1927, det enda barnet till civilingenjör David Park MacNair Laing och Amelia Glen Laing (född Kirkwood). Laing studerade klassiska ämnen, främst filosofi, i Glasgow. Han studerade senare medicin vid University of Glasgow och avlade examen 1951.[10]

Laing arbetade vid brittiska armén då han inte kunde delta i kriget på grund av sin astma. Där bevittnade Laing hur schizofreni behandlades med avsiktligt framkallad insulinkoma, ECT och lobotomi.[11] Under sin tid i armén utvecklade Laing ett intresse för personer med psykiska störningar.

År 1953 blev Laing landets yngsta konsult någonsin då han började att arbeta vid Gartnavel Royal Hospital. Tre år senare, med hjälp av ett stipendium, började Laing studera vid Tavistock Institute (känt för sina studier av psykoterapi) i London. I mitten av 1960-talet grundade Laing tillsammans med kollegor en psykiatrisk grupp med residens där terapeuter och patienter bodde tillsammans.

Under denna tid blev Laing bekant med den norske författaren Axel Jensen och besökte dennes båt Shanti Devi i Stockholm. Laing ses, tillsammans med David Cooper och Thomas Szasz, som en viktig person inom antipsykiatrin. Laing förnekade dock aldrig värdet av behandling av mentala sjukdomar.

Laing ifrågasatte att mentala sjukdomar endast sågs som biologiska fenomen och utan hänsyn till sociala, kulturella eller intellektuella orsaker. Han ansåg också att schizofreni var en teori, inte ett medicinskt faktum. Han ifrågasatte användandet av antipsykotiska läkemedel och uppmanade till experiment med droger för rekreation.

Laing led själv av alkoholism och depression. Ett av Laings sex barn sade i en intervju år 2008 att det var ironiskt att fadern blev känd som familjepsykiater, då han inte hade något att göra med sin egen familj.[12]

Laing dog av en hjärtinfarkt i Saint-Tropez den 23 augusti 1989.[12]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • The Divided Self: An Existential Study in Sanity and Madness,1960. Svensk översättning av James Rössel: Det kluvna jaget, Aldus/Bonnier, 1968
  • The Self and Others, 1961. Svensk översättning av Margareta Edgardh: Själv och andra, Aldus/Bonnier, 1970
  • Sanity, Madness and the Family, 1964 (med Aaron Esterson). Svensk översättning av Margareta Edgardh: Mentalsjukdom och miljö: fallstudier av elva "schizofrena" unga kvinnor och deras familjer, Aldus/Bonnier, 1971.
  • Reason and Violence: A Decade of Sartre's Philosophy, 1964 (med D. G. Cooper)
  • Interpersonal Perception: A Theory and a Method of Research, 1966 (med H. Phillipson och A. R. Lee)
  • The Politics of Experience and the Bird of Paradise, 1967. Svensk översättning av Anette och Gunnar Rydström: Upplevelse - beteende, PAN/Norstedt, 1969.
  • Knots, 1970. Svensk översättning av Torkel Rasmusson: Knutar, Aldus/Bonnier, 1971.
  • The Politics of the Family and Other Essays, 1971. Svensk översättning av Richard Matz: Familjelivet, PAN/Norstedt, 1971.
  • Do You Love Me? An Entertainment in Conversation and Verse, 1976.
  • Sonnets, 1976.
  • The Facts of Life, 1976. Svensk översättning Torkel Rasmusson: Fakta om livet, Aldus, 1976.
  • Conversations with Adam and Natasha, 1977.
  • The Voice of Experience: Experience, Science and Psychiatry, 1982. Svensk översättning Lars-Christer Hydén: Upplevelsens röst: upplevelse, vetenskap och psykiatri, Norstedt, 1982.
  • Wisdom, Madness and Folly: The Making of a Psychiatrist 1927-1957, 1985.
  • R.D. Laing and Me: Lessons in Love, 1992 (med R. Russell).
  • Conversations with children. Svensk översättning Philippa Wiking: Samtal med barn, Norstedt, 1979.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Adrian C. Laing: R. D. Laing: a biography. ISBN 978-0720609349
  • B. Mullan Mad to be Normal: Conversations with R.D. Laing, 1995.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6n58krc, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: laing-ronald-david.[källa från Wikidata]
  3. ^ Babelio, Babelio författar-ID: 122323.[källa från Wikidata]
  4. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p18308.htm#i183076, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  6. ^ King, Lucy (29 mars 2005). ”RD Laing and psychiatry” (på engelska). The Guardian. ISSN 1756-3224. OCLC 60623878. https://www.theguardian.com/theguardian/2005/mar/29/guardianletters2. Läst 11 januari 2023. 
  7. ^ O'Hagan, Sean (1 september 2012). ”Kingsley Hall: RD Laing's experiment in anti-psychiatry” (på brittisk engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/books/2012/sep/02/rd-laing-mental-health-sanity. Läst 11 september 2020. 
  8. ^ The New Left. The Library Press. 1971. sid. 179-208. Läst 13 september 2020. ”Ronald Laing must be accounted one of the main contributors to the theoretical and rhetorical armoury of the contemporary Left.” 
  9. ^ Mullan, Robert; Moss, Elisabeth; Gambon, Michael; Byrne, Gabriel (6 april 2017). ”Mad to Be Normal”. https://www.imdb.com/title/tt4687410/. Läst 11 september 2020. 
  10. ^ ”R.D. Laing – a timeline” (på engelska). rdlaingofficial.com. https://www.rdlaingofficial.com/r-d-laing-a-timeline/. Läst 11 september 2020. 
  11. ^ Kynaston, David (2009). Family Britain, 1951-57. London; New York: Bloomsbury. sid. 97. ISBN 978-0-7475-8385-1. https://archive.org/details/familybritain1950000kyna/page/97/mode/2up. Läst 11 september 2020 
  12. ^ [a b] Day, Elizabeth; Keeley, Graham (31 maj 2008). ”My father, RD Laing: 'he solved other people's problems – but not his own'” (på brittisk engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/books/2008/jun/01/mentalhealth.society. Läst 11 september 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=R.D._Laing&oldid=55857588”