Rutasläktet – Wikipedia

	Rutasläktet
	Daggruta (T. speciosissimum)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Ranunkelordningen; Ranunculales
Familj	Ranunkelväxter; Ranunculaceae
Släkte	Rutasläktet; Thalictrum
Vetenskapligt namn
	§ Thalictrum
Auktor	Linné, 1754
Arter (urval)
	Aklejruta (T. aquilegiifolium); Backruta (T. simplex) Nordruta (T. simplex subsp. boreale); Smalruta (T. simplex subsp. tenuifolium); ; Bajkalruta (T. baicalense); Bisamruta (T. pubescens); Daggruta (T. speciosissimum); Dvärgruta (T. kiusianum); Fjällruta (T. alpinum); Glansruta (T. lucidum); Knölruta (T. tuberosum); Kustruta (T. minus); Mossruta (T. foetidum); Praktviolruta (T. diffusiflorum); Sippruta (T. thalictroides); Skuggviolruta (T. rochebrunianum); Snöruta (T. filamentosum); Stor violruta (T. chelidonii); Violruta (T. delavayi); Vårruta (T. dioicum); Ängsruta (T. flavum);
Synonymer
	Physocarpum Berchtold & J. Presl; Praticola Ehrhart; Ruprechtia Opiz (1852)nom. illeg.; Schlagintweitiella Ulbrich; Tripterium Berchtold & J. Presl.;

Rutasläktet (Thalictrum)^[1]^[2] är ett släkte i familjen ranunkelväxter,^[1] med omkring 120–200 arter och med nästan världsomfattande utbredning. De flesta arterna finns dock i tempererade områden. Flera arter är vildväxande i Sverige och några odlas som trädgårdsväxter.

Rutasläktets arter är fleråriga, kala örter. Stjälken är upprätt, bladlös eller med strödda blad. Bladen är 2-3 gånger parbladiga och stiplerna hinnlika. Blommorna är små och vanligen samlade i rikblommiga, yviga vippor eller klasar. Hyllebladen är fyra, oansenliga och ofta tidigt avfallande. Ståndarna är talrika, med långa, ibland färgade ståndarsträngar. Frukten är en nöt.

Dottertaxa till Rutasläktet, i alfabetisk ordning^[1]

Bildgalleri

Referenser

Noter

^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (23 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17272134. Läst 26 maj 2014.
^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Thalictrum L. nom. cons. – Rutasläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 7 december 2015

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Rutasläktet.
Bilder & media
Wikispecies har information om Rutasläktet.
Artförteckning

[COL-1] [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (23 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17272134. Läst 26 maj 2014.

[SKUD-2] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Thalictrum L. nom. cons. – Rutasläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 7 december 2015

[1]

[2]

Systematik
Rutasläktet
Daggruta (T. speciosissimum)
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ranunkelordningen Ranunculales
Familj	Ranunkelväxter Ranunculaceae
Släkte	Rutasläktet Thalictrum
Vetenskapligt namn
§ Thalictrum
Auktor	Linné, 1754
Arter (urval)
Aklejruta (T. aquilegiifolium) Backruta (T. simplex) Nordruta (T. simplex subsp. boreale) Smalruta (T. simplex subsp. tenuifolium) Bajkalruta (T. baicalense) Bisamruta (T. pubescens) Daggruta (T. speciosissimum) Dvärgruta (T. kiusianum) Fjällruta (T. alpinum) Glansruta (T. lucidum) Knölruta (T. tuberosum) Kustruta (T. minus) Mossruta (T. foetidum) Praktviolruta (T. diffusiflorum) Sippruta (T. thalictroides) Skuggviolruta (T. rochebrunianum) Snöruta (T. filamentosum) Stor violruta (T. chelidonii) Violruta (T. delavayi) Vårruta (T. dioicum) Ängsruta (T. flavum)
Synonymer
Physocarpum Berchtold & J. Presl Praticola Ehrhart Ruprechtia Opiz (1852)nom. illeg. Schlagintweitiella Ulbrich Tripterium Berchtold & J. Presl.