Rysslands ambassad i Stockholm – Wikipedia

Rysslands ambassad i Stockholm
BeskickningstypAmbassad
FrånRyssland Ryssland
TillSverige Sverige
AdressGjörwellsgatan 31, Marieberg, Stockholm
Koordinater59°19′33″N 18°1′0″Ö / 59.32583°N 18.01667°Ö / 59.32583; 18.01667
Öppnad1722
BeskickningschefSergej Beljajev (sedan 2024)
FordonskodDL [1]

Rysslands ambassad i Stockholm (även Ryska ambassaden) är den Ryska federationens beskickning i Sverige. Nuvarande (sedan oktober 2024) ambassadör är Sergej Beljajev.[2] Ryssland har ytterligare en diplomatisk representation i Sverige, nämligen Rysslands generalkonsulat i Göteborg. Den ligger vid Sankt Sigfrids plan.

Aleksandra Kollontaj, karikatyr av Albert Engström.

Sverige har haft diplomatiska förbindelser med olika ryska statsbildningar sedan 1722; först med det ryska kejsardömet, åren 1924–1991 med Sovjetunionen och därefter med Ryska federationen.

Den första sovjetiske ambassadören i Sverige blev i praktiken Vatslav Vorovskij som representerade bolsjevikregeringen 1917–1919 i Stockholm, även om Sverige då officiellt inte hade erkänt Sovjetryssland. Mest känd är Aleksandra Kollontaj, som var världens första kvinnliga ambassadör och Sovjetunionens beskickningschef i Stockholm under åren 1930–1945. En av de sista sovjetiska ambassadörerna var Boris Pankin 1982–1990.

Sovjetunionen gav ursprungligen sina beskickningschefer rang och befogenhet som minister eller envoyé. Det var först 1943 som Sovjetunionens högsta sovjet beslöt att de skulle få den högsta rangen enligt det system som antogs vid Wienkongressen 1815, nämligen som ”extraordinär och plenipotentiär ambassadör”, en titel som Kollontaj således bar under sina sista år i diplomatisk tjänst.[3]

Uppretade svenskar utanför den sovjetiska ambassaden på Villagatan på eftermiddagen den 16 juni 1952, strax efter att Catalinaaffären hade blivit känd.
Arkitekterna Anatolij Poljanskij och Folke Löfström med Poljanskijs modell av den tilltänkta ambassadbyggnaden i Stockholm, 1959.

Från 1810 till 1836 hyrdes Villa Beylon i Solna socken av den ryske ambassadören Peter van Suchtelen. Mellan 1936 och 1971[1] låg ambassaden på Villagatan 17.[4][5] Ambassadörens residens låg 2019 i en hyrd villa vid AskrikefjärdenLidingö.[6]

Nuvarande ambassadbyggnad är sedan 1972 belägen i fastigheten Elisabetsberg 8 vid Gjörwellsgatan 31 i MariebergKungsholmen i Stockholm.[7] På platsen låg tidigare bland annat Mariebergs porslinsfabrik, Mariebergs ammunitionsfabrik och kaserner för Trängbataljonen och Fälttelegrafkåren. Den ryske arkitekten Anatolij Poljanskij utformade de ursprungliga skisserna, vilka sedan omarbetades till svenska förhållanden 1965 av Folke Löfström och Lennart Billgren.[8] Byggnaden är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att den anses ”särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”.[9] På samma tomt ligger mot Wivalliusgatan 3–5 en bostadslänga för ambassadens personal som uppfördes samtidigt med ambassadbyggnaden. Även den ritades av Billgren.[10]

Ambassadens avdelningar

[redigera | redigera wikitext]

På ambassaden finns även en konsulär avdelningen företrädd av konsuläre chefen Denis Karmalskij (ryska: Денис Олегович Кармальский),[11] samt militärattachéns kontor med militärattaché överste Nikolaj Alesjtjenko (ryska: Николай Николаевич Алещенко) och biträdande militärattaché major Aleksandr Kotlubej (ryska: Александр Александрович Котлубей).[12]

Beskickningschefer

[redigera | redigera wikitext]

Beskickningschefer under Ryska federationen

[redigera | redigera wikitext]
Namn Period Funktion
Oleg Grinevskij 1991–1997 Ambassadör
Aleksej Nikiforov 1997–2001 Ambassadör
Nikolaj Sadtjikov 2001–2005 Ambassadör
Aleksandr Kadakin 2005–2009 Ambassadör
Igor Neverov 2009–2014 Ambassadör
Viktor Tatarintsev 2014–2024 Ambassadör
Sergej Beljajev 2024– Ambassadör
  1. ^ [a b] Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  2. ^ ”Persson Löfgren: Rysslands ambassadör ljuger om krigsbrotten i Ukraina”. Sveriges radio. 10 december 2024. https://sverigesradio.se/artikel/persson-lofgren-rysslands-ambassador-ljuger-om-krigsbrotten-i-ukraina. Läst 10 december 2024. 
  3. ^ Se ryska wikipedia, artikel Посол, motsvarande svenska artikeln Ambassadör
  4. ^ Agrell, Wilhelm (2006). Stockholm som spioncentral. Historiska Media. sid. 34. ISBN 91-85377-09-0 
  5. ^ Bedoire, Fredric (2017). Villastan: en sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld i samarbete med Kungl. Vitterhersakademien. sid. 300-303. Libris 20806353. ISBN 9789188439062 
  6. ^ https://www.dn.se/nyheter/sverige/hyrde-ut-kontor-till-sd-och-en-lyxvilla-till-ryska-ambassadoren/
  7. ^ Agrell, Wilhelm (2006). Stockholm som spioncentral. Historiska Media. sid. 35. ISBN 91-85377-09-0 
  8. ^ https://www.svd.se/arkiv/1965-03-02/4 SvD: Ryssbesök för ambassadbygge (1965-03-02)
  9. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  10. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: ELISABETSBERG 8 - husnr 2.
  11. ^ ”Состоялась XV Всешведская конференция российских соотечественников | Союз русских обществ в Швеции” (på ru-RU). 27 september 2022. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221018135750/https://rurik.se/news/28596. Läst 18 oktober 2022. 
  12. ^ ”Аппарат военного атташе - Посольство Российской Федерации в Королевстве Швеция”. sweden.mid.ru. https://sweden.mid.ru/ru_RU/apparat-voennogo-attase. Läst 18 oktober 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]