San Lorenzo all'Arco Stillante – Wikipedia
San Lorenzo all'Arco Stillante | |
Kyrka | |
San Lorenzo all'Arco Stillante (här benämnd S. Laurentii ad Arcum Stillantem) på Christian Hülsens karta över det medeltida Rom från år 1927. | |
Land | Italien |
---|---|
Ort | Rom |
Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
Stift | Roms stift |
Plats | i närheten av dagens Viale delle Terme di Caracalla och Via di Valle delle Camene |
Invigd | omkring år 1100 |
Dekonsekrerad/ Riven | |
- Riven | 1200-talet eller 1300-talet |
San Lorenzo all'Arco Stillante (här benämnd S. LAVRENTI IVXTA ARCVM STILLANTEM) på Rodolfo Lancianis karta över det antika och moderna Rom från år 1893–1901. |
San Lorenzo all'Arco Stillante, även benämnd Sancti Laurentii post Sanctum Gregorium,[1] var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige martyren Laurentius. Kyrkan var belägen i närheten av dagens Viale delle Terme di Caracalla och Via di Valle delle Camene i Rione Ripa.
Kyrkans historia
[redigera | redigera wikitext]Kyrkans första dokumenterade omnämnande förekommer i en bulla, promulgerad av påve Paschalis II år 1115; kyrkan beskrivs som "in urbe Roma ecclesia S. Laurentii de....quae est iuxta arcum stillantem....in regione scole Grece".[2]
Tillnamnet ”Arco Stillante” avser antikens Arcus Stillans, en av bågarna i akvedukten Aqua Marcia. Arcus Stillans gick över Via Appia vid Porta Capena.[3] Stillans kommer av latinets stillo, ”droppa”, vilket innebär att Arcus Stillans betyder ”den droppande bågen”.
Kyrkans namn saknas i kyrkoförteckningar från 1300-talet och framåt, vilket får Ferruccio Lombardi att dra slutsatsen att kyrkan revs under 1200-talet eller senast i början av 1300-talet.[4]
Omnämningar i kyrkoförteckningar
[redigera | redigera wikitext]Katalog | År | Benämning |
---|---|---|
Il Catalogo Parigino | cirka 1230 | s. Laurencius post Gregorium[5] |
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hülsen 1927, s. 287.
- ^ Hülsen 1927, s. 287–288.
- ^ Platner 1929, s. 44–45.
- ^ Lombardi 1998, s. 302.
- ^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#148. Läst 16 januari 2020.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 597–598. OCLC 9269651
- Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1324. OCLC 2997278
- Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 287–288. OCLC 3696954
- Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. sid. 302. ISBN 88-7621-069-5
- Pautrier, Massimo (2013) (på italienska). I Santi delle Chiese medievali di Roma (IV–XIV secolo). Roma. sid. 159. ISBN 978-1-291-37077-5
- Platner, Samuel Ball (1929) (på engelska). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. London: Oxford University Press. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/_Texts/PLATOP*/Arcus_Stillans.html