Klara församling – Wikipedia

Klara församling
Före detta församling
LandSverige
KommunStockholms kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftStockholms stift
Bildad1587
 av del avStorkyrkoförsamlingen
UtbrutetJakob och Johannes församling (1643)
Kungsholms församling (1671)
Kungsbacksförsamlingen (1671)
Adolf Fredriks församling (1675)
Frimurarebarnhusets församling (1867)
Upphörd31 december 1988
Uppgått iStockholms domkyrkoförsamling
Folkmängd652 ()[2]
Karta
Klara församlings läge i Stockholms län.
Klara församlings läge
i Stockholms län.
Klara församlings läge
i Stockholms län.
Koordinat59°19′52″N 18°03′42″Ö / 59.331111111111°N 18.061666666667°Ö / 59.331111111111; 18.061666666667
Area0,8 kvadratkilometer[3]
Koder, länkar
Församlingskod018002
KyrkoarkivSE/SSA/0010
Redigera Wikidata

Klara församling var en församling i Stockholms stift och i Stockholms kommun. Församlingen uppgick 1989 i Stockholms domkyrkoförsamling.

Församlingens område avgränsades av Norrström, Gustav Adolfs torg, Malmtorgsgatan, Brunkebergstorgsgatan, Malmskillnadsgatan, Hamngatan, Regeringsgatan, Kungsgatan, Malmskillnadsgatan, Tunnelgatan, Olof Palmes gata och Klara sjö[4].

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Församlingen bildades 1587 genom en utbrytning ur Storkyrkoförsamlingen under namnet Norrmalms församling som namnändrades till det nuvarande 25 november 1643 samtidigt som Sankt Jakobs församling bröts ut. 22 mars 1671 utbröts Kungsholms församling, 3 november 1671 en del till Brunkebergs- och Kungsbacksförsamlingen, 1675 utbröts Sankt Olofs församling (Adolf Fredrik), 1867 utbröts Frimurarebarnhusets församling.

1 maj 1906 (enligt beslut den 16 mars 1906) överfördes den del av Helgeandsholmen som tillhörde Klara församling till Storkyrkoförsamlingen.[5] 1 januari 1925 (enligt beslut den 20 juni 1924) överfördes till Klara församling de till Kungsholms församlings tillhörande kvarteren Blekholmen norra och södra vilka låg öster om Klara sjö.[6] 1 januari 1971 överfördes till Klara församling från Jakobs församling ett område med 57 invånare som omfattade en areal av 0,04 km², varav allt land.[7]

Församlingen utgjorde till 1638 ett eget pastorat för att därefter till 1691 vara moderförsamling i pastoratet Klara och Barnhusförsamlingen och där från 1675 även Sankt Olof församling ingick. Från 1691 till 1 maj 1775 moderförsamling i pastoratet Klara och Sankt Olof för att därefter till 1989 utgöra ett eget pastorat. Församlingen uppgick 1989 i Stockholms domkyrkoförsamling. [8]

Areal

[redigera | redigera wikitext]

Klara församling omfattade den enligt indelningen 1 januari 1976 en areal av 0,8 kvadratkilometer, varav 0,7 kvadratkilometer land.[9]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Klara församling 1805–1985[10][11][12]
ÅrFolkmängd
1805
  
8 307
1810
  
8 215
1820
  
11 646
1830
  
10 013
1840
  
10 844
1850
  
12 633
1860
  
15 062
1870
  
16 094
1880
  
17 402
1890
  
17 232
1900
  
16 877
1910
  
12 920
1920
  
11 472
1930
  
9 054
1935
  
8 361
1940
  
6 621
1945
  
6 361
1950
  
5 611
1955
  
4 299
1960
  
3 151
1965
  
2 222
1970
  
1 523
1975
  
966
1980
  
701
1985
  
641
Anm: För åren 1805-1850: befolkning enligt mantalsskriven befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Personer tillhörande icke-territoriella församlingar är inräknade i de territoriella församlingarnas folkmängd.
För år 1820 redovisas Klara församling tillsammans med Kungsholms församling.
För åren 1860-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1955 samt 1975-1985: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Kyrkobyggnader

[redigera | redigera wikitext]

Församlingshus

[redigera | redigera wikitext]
Klara församlingshus
Huvudartikel: Klara församlingshus

Klara församlingshus uppfördes 1907–1910 på Klara Östra Kyrkogata 8 enligt Georg Ringströms ritningar.

Kyrkoherdar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[13] Namn Levnadstid Övrigt
1590–1596 Haquinus Olai –1596
1596–1606 Ericus Erici –1606
1607–1612 Henricus Johannis Opsopæus –1612
1613–1644 Petrus Erici Roslagius –1644
1645–1647 Stefan Gallius –1647
1648-1663 Samuel Hammarinus -1667
1663-1668 Samuel Petri Brask 1613-1668
1669–1672 Johannes Elai Terserus 1605–1678
1672–1692 Olaus Andreae Bergius 1627–1692
1693-1709 Simon Isogaeus 1643-1709
1711–1717 Daniel Norlindh 1662–1728
1717-1744 Jöran Nordberg 1677-1744
1745-1752 Samuel Troilius 1706-1764
1752–1773 Justus Christopher Hauswolff 1708–1773
1776-1788 Peter Nensén 1711-1788
1790-1815 Arnold Asplund 1736-1815
1815–1825 Carl Peter Hagberg 1778–1841 Senare kyrkoherde i Nikolai församling.
1825–1834 Frans Michael Franzén 1772–1847
1834–1856 Josef Otto Wallin 1786–1863
1857–1865 Ture Wensjoe 1801–1865
1867–1883 Frithiof Grafström 1827–1883
1886 Carl Gustaf Ljungman 1845–1886
1889–1917 Axel Strandell 1842–1917
1918-1949 Gustaf Bokander 1879-1949
1976-1987 Per-Arne Dahlin 1920-2008
Carl-Erik Sahlberg 1945-2021

Förste komministrar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[13] Namn Levnadstid Övrigt
1591–1593 Steno Holgeri Senare komminister i Nikolai församling.
1593–1595 Nicolaus Phardonis
1600–1606 Petrus Laurentii Gothus Tingstadius Senare kyrkoherde i Riddarholmens församling.
1606–1619 Jonas Erici –1619
1619–1630 Olaus Jonæ Prosperius –1655 Senare kyrkoherde i Länna församling.
1630–1639 Samuel Hammarinus -1667 Senare kyrkoherde i församlingen.
1639–1644 Isac Molin 1614–1644
1645–1656 Ericus Martini Harræus –1665 Senare kyrkoherde i Danviks församling.
1656–1670 Andreas Michaelis Campanius –1687 Senare kyrkoherde i Björklinge församling.
1670–1680 Ivar Leufstadius 1641–1705 Senare kyrkoherde i Funbo församling.
1680–1692 Johannes Erici Micrander 1655–1711 Senare kyrkoherde i Harmångers församling
1692–1708 Johannes Guthrie 1662–1724 Senare kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling.
1708–1710 Olaus Andreæ Stiernman 1674–1710
1712–1722 Claudius Hedman 1680–1765 Senare kyrkoherde i Vasa församling
1722–1737 Johan Hofberg 1682–1759 Senare kyrkoherde i Enköpings församling
1737–1752 Carl Samuel Hedman 1704–1761 Senare kyrkoherde i Ovansjö församling
1752–1762 Samuel Djurman 1718–1784 Senare kyrkoherde i Björksta församling.
1762–1763 Nils Ruther 1725–1763
1765–1773 Andreas Jonæ Molander 1719–1773
1775 Anders Ekmarck 1741–1822 Senare kyrkoherde i Ekeby församling.
1777–1782 Johan Ruth 1744–1792 Senare kyrkoherde i Vallentuna.
1782–1790 Pehr Henric Groth 1738–1820 Senare kyrkoherde i Svärdsjö församling.
1790–1794 Jacob Fredric Waldius 1752–1833 Senare kyrkoherde i Skuttunge församling.
1795–1797 Carl Gustaf Örbom 1760–1833 Senare kyrkoherde i Julita församling.
1796–1818 Erland Colliander Senare kyrkoherde i Adolf Fredriks församling.
1817 Lars Wåhlén 1778–1827 Utnämnd 1817.
1818–1825 Lars Christian Tunelius Senare kyrkoherde i Adolf Fredriks församling.
1825–1873 Johan Vilhelm Beckman 1792–1873
1875–1881 Carl Peter Öhmann 1824–1881
1883–1886 Carl Gustaf Ljungman Senare kyrkoherde i församlingen.
1886–1921 Per Oskar Westberg 1844–1927
1922 Axel Emanuel Svanberg 1866–1922
1924–1943 Elis Johannes Bratt 1876–1943

Andre komministrar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[13] Namn Levnadstid Övrigt
1670–1676 Andreas Tolstadius (Tolfstadius) –1676
1678–1681 Johannes Matthiæ Amnelius –1708 Senare kyrkoherde i Alsike församling.
1681–1687 Daniel Anander 1647–1697
1688–1691 Lars Brodin 1655–1691
1692–1709 Johannes Petri Collinder 1651–1726 Senare kyrkoherde i Österlövsta församling.
1709–1710 Johan Zedritz 1681–1710
1712–1721 Petrus Joannis Alm 1682–1721
1723–1752 Andreas Sundius 1682–1752
1755–1770 Johan Iverus 1719–1802 Senare kyrkoherde i Husby församling.
1770–1775 Daniel Bexell 1731–1798 Senare kyrkoherde i Villstads församling.
1775–1785 Fredrik Wittingh 1744–1811 Senare kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling.
1784–1799 Georg Jacob Öhman 1750–1831 Senare kyrkoherde i Finströms församling.
1800–1808 Eric Ågren 1759–1812 Senare kyrkoherde i Ljustorps församling.
1808–1816 Birger Dahlin 1759–1846 Senare kyrkoherde i Veinge församling.
1816–1827 Eric Lorentz Flodin 1775–1827
1828–1833 Johan Reinhold Hillberg 1793–1868 Senare kyrkoherde i Ovansjö församling.
1833–1837 Per Adolf Sondén 1792–1837
1838 Johan Gustaf Pihl 1804–1838 Utnämnd 1838
1841–1854 Erik Delin 1801–1854
1855–1866 Evert Anders Reinhold Hallander 1807–1866
1867–1882 Johan Georg Rogberg 1824–1895 Senare kyrkoherde i Gränna stadsförsamling.
1883–1918 Bernhard Wadström 1831–1918

Organister

[redigera | redigera wikitext]

Lista över organister.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1633–1680 Jacob Olofsson (Olufsson) –1681 Organist
1680–1708 Joachim Rathge –1711 Organist
1711 Johan Christiansson Zellinger 1686–1711 Organist
1711–1744 Mårten Wessman –1744 Organist
1745–1779 Henrik Philip Johnsen 1717–1779 Organist
1779–1781 Henrik Johnsen d. y. Organist
1781–1797 Johan Sjögren –1804 Organist
1797–1800 Eric Gabriel von Rosén 1775–1866 Organist
1801–1814 Carl Ludvig Lithander 1773–1843 Organist
1828–1866 Carl Abraham Mankell 1802–1868 Organist
1891-1925 Gustaf Hägg 1867-1925 Organist.[14]
1925–1956 Martin Johanson 1892–1956 Organist.[14]
1956–1975 Harry Lindgren 1910–1988 Organist.[15]
1976–2008 Per Thunarf 1941–2014 Organist.[15]

Kantorer

[redigera | redigera wikitext]
Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1929–1965 Hugo Hammarström 1891–1974 Kantor.[14]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/018001000, läst: 8 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd 31 dec 1988 enligt indelning 1 jan 1989 Del 1-2 Kommuner och församlingar, SCB, 1989, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folk- och bostadsräkningen 1985 : Del 2, Folkmängd och samboende, SCB, 1988, ISBN 91-618-0174-7, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Harlén (1998), sid 221
  5. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 3. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201910%20(SOS)/Folkrakningen-1910_1.pdf. Läst 5 april 2020 
  6. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 1-2. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpmPsGq?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 6 april 2020 
  7. ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 12 & 239. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNsyqr4?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 16 november 2017 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 6 april 2020. 
  11. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngd%201950-1975%20l%C3%A4n,%20kommuner%20och%20f%C3%B6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 6 april 2020 
  12. ^ ”Folk‑ och bostads­räk­ningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 6 april 2020. 
  13. ^ [a b c] Klara församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
  14. ^ [a b c] Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 165-166. Libris 8376384. ISBN 9177180224 
  15. ^ [a b] Söderlund, Anders (26 februari 2006). ”LUNCHMUSIKENS MÄSTARE”. Svenska orgelsällskapet. http://webnews.textalk.com/orgel/orgelnytt/lunchmusikens-mastare. Läst 28 april 2022. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Klara_församling&oldid=55234322”