Santa Lucia in Septisolio – Wikipedia

	Santa Lucia in Septisolio
	Kyrka
	Santa Lucia in Septisolio (här benämnd S. Luciae in Septem Soliis) på Christian Hülsens karta över det medeltida Rom från år 1927.
Land	Italien
Ort	Rom
Trossamfund	Romersk-katolska kyrkan
Stift	Roms stift
Plats	vid dagens Via di San Gregorio, nedanför Palatinen
Dekonsekrerad/; Riven
- Riven	1588
	Santa Lucia in Septisolio (här benämnd DIACONIA S ⋅ LVCIÆ IN SEPTI SOLIO) på Rodolfo Lancianis karta över Rom från år 1893–1901. Santa Lucia in Septisolio (här benämnd DIACONIA S ⋅ LVCIÆ IN SEPTI SOLIO) på Rodolfo Lancianis karta över Rom från år 1893–1901.

Santa Lucia in Septisolio, även benämnd Santa Lucia in Septem Soliis,^[1] var en kyrkobyggnad och titeldiakonia i Rom, helgad åt den heliga jungfru martyren Lucia. Kyrkan var belägen vid Septizonium, nära dagens Via di San Gregorio, nedanför Palatinen.

Kyrkans namn

Tillnamnet ”Septisolio” utgör en etymologisk förvrängning av Septizonium.^[2]

Kyrkans historia

Det råder osäkerhet beträffande när kyrkan konsekrerades. Dess första dokumenterade omnämnande – S. Luciae in Septizonio – förekommer i Einsiedeln-itinerariet från 700-talet.^[3] Därefter nämns Santa Lucia i biografierna över påvarna Leo III (795–816) och Gregorius IV (827–844) i Liber Pontificalis; kyrkan har där tillnamnet ”in Septem Vias”.^[1]

I Pietro Mallios katalog, sammanställd under påve Alexander III:s pontifikat (1159–1181), bär kyrkan namnet S. Lucie Palatii in cyrco iuxta Septa Solis, vilket ungefär betyder ”Sankta Lucia vid Palatinen, på cirkusen, vid de sju solarna”.^[1] Informationen ger vid handen att kyrkan var belägen nedanför Palatinen, vid Circus Maximus östra ände, i närheten av Septizonium.^[4]

Kyrkan Santa Lucia omnämns därefter i Catalogo di Cencio Camerario, en förteckning över Roms kyrkor sammanställd av Cencio Savelli år 1192 och bär där namnet sce. Lucie in Septem soliis.^[5]

Därtill förekommer kyrkan i Il catalogo Parigino (cirka 1230) som s. Lucia de VII Foliis,^[6] i Il catalogo di Torino (cirka 1320) som Ecclesia sancte Lucie in Septem Soliis diaconi cardinalis^[7] och i Il catalogo del Signorili (cirka 1425) som sce. Lucie in septem soliis.^[8]

I samband med rivandet av resterna av Septizonium år 1588 revs även kyrkan Santa Lucia in Septisolio.^[4]^[9] Enligt den italienske historikern och arkeologen Mariano Armellini var kyrkan mycket rikt utsmyckad.^[10]

Titeldiakonia

Santa Lucia in Septisolio eller Septizonio var under lång tid titeldiakonia, åtminstone från slutet av 700-talet fram tills den upphävdes av påve Sixtus V år 1587.^[11]

Kardinaldiakoner

Gregorio (1088)
Gregorio Caetani (1099–1116 eller 1124–1130)
Giovanni (cirka 1115 – cirka 1120)
Gerardo (1120–1122)
Gregorio (1122 – cirka 1130)
Silvano (eller Sylvino) (1130 – cirka 1142)
Rodolfo (1143–1159)
Romano (1159–?)
Leone Brancaleone (1200–1202)
Pelagio Galvani (eller Paio Galvão) (1205–1210)
Vakant (1210–1384)
Angelo d'Anna de Sommariva (1385–1396)
Vakant (1396–1446)
Juan Carvajal (1446–1461), in commendam (1461–1469)
Giovanni Michiel (1468–1470)
Vakant (1470–1493)
Fryderyk Jagiellonczyk (1493–1503)
Niccolò Fieschi (1503–1506)
René de Prie, titulus pro hac vice (1507–1509)
Vakant (1509–1525)
Alfonso d'Aviz (1525–1535)
Vakant (1535–1557)
Giovanni Battista Consiglieri (1557–1558)
Vakant (1558–1565)
Francesco Alciati (15 maj 1565 – 3 juni 1565)
Francesco Crasso, titulus pro hac vice (8 februari 1566 – 6 mars 1566)
Vakant (1566–1587)

Referenser

Noter

^ [a b c] Hülsen 1927, s. 305.
^ Platner 1929, s. 473–475.
^ ”Le chiese nell'itinerario di Einsiedeln (sec. VIII ex.)”. Christian Hülsen – Dissertazioni della Pontificia Accademia Romana di archeologia. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/2.html#37. Läst 8 oktober 2017.
^ [a b] Lombardi 1998, s. 260.
^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#32. Läst 8 oktober 2017.
^ ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#301. Läst 8 oktober 2017.
^ ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#280. Läst 8 oktober 2017.
^ ”Il catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#266. Läst 8 oktober 2017.
^ Carpaneto et al. 2001, s. 668.
^ Armellini 1891, s. 516.
^ ”S. Lucia in Septisolio or Septizonio” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2017. https://archive.is/20171007224948/http://www2.fiu.edu/~mirandas/deaconries-2.htm%23Septisolio#Septisolio. Läst 7 oktober 2017.

Tryckta källor

Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651
Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. OCLC 2997278
Augenti, Andrea (2001) (på italienska). Il Palatino nel medioevo: archeologia e topografia (secoli VI–XIII). Bullettino della Commissione Archeologica Communale di Roma. Supplementi, 99-2070382-6; 4. Roma: "L'Erma" di Bretschneider. ISBN 88-7062-932-5
Carpaneto, Giorgio et al. (2001) (på italienska). La grande guida dei rioni di Roma (2). Roma: Newton & Compton Editori. ISBN 88-8289-388-X
Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954
Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329
Platner, Samuel Ball (1929) (på engelska). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. London: Oxford University Press. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/_Texts/PLATOP*/Septizonium.html

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Santa Lucia in Septisolio.
Bilder & media

[Hülsen305-1] [a b c] Hülsen 1927, s. 305.

[2] Platner 1929, s. 473–475.

[3] ”Le chiese nell'itinerario di Einsiedeln (sec. VIII ex.)”. Christian Hülsen – Dissertazioni della Pontificia Accademia Romana di archeologia. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/2.html#37. Läst 8 oktober 2017.

[Lombardi260-4] [a b] Lombardi 1998, s. 260.

[5] ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#32. Läst 8 oktober 2017.

[6] ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#301. Läst 8 oktober 2017.

[7] ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#280. Läst 8 oktober 2017.

[8] ”Il catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#266. Läst 8 oktober 2017.

[9] Carpaneto et al. 2001, s. 668.

[10] Armellini 1891, s. 516.

[11] ”S. Lucia in Septisolio or Septizonio” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2017. https://archive.is/20171007224948/http://www2.fiu.edu/~mirandas/deaconries-2.htm%23Septisolio#Septisolio. Läst 7 oktober 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]